– Det är massor av mejl som försvunnit och vi vet inte hur länge det höll på. Andra fakulteter kan ha drabbats lika hårt, samma sak som vi råkade ut för har jag hört från flera håll inom LU, säger Magnus Svensson, kommunikationsansvarig vid Juridiska fakulteten.
Att fela är mänskligt
Juridiska fakulteten har länge haft ett eget spamfilter. När fakultetens e-post flyttades till det nya systemet kopplades spamfiltret bort.
– Att Sektionen IT kopplade bort det utan en ordentlig konsekvensanalys bidrog förmodligen till att det gick så illa som det gick i december, säger han.
Att fela är mänskligt, men Magnus Svensson menar att misstagen inte slutar där. Kommunikationen har brustit, anser han.
– Man kan inte säga att e-posten är trög när den i själva verket inte fungerar alls. Och man kan inte säga att inga mejl har försvunnit när vi vet att massor av mejl har försvunnit.
Saktfärdig kommunikation
Universitetets IT-direktör John Westerlund håller med om att kommunikationen kunde varit bättre.
– Det tog för lång tid innan det stod klart för oss att det hade blivit tvärstopp på mejlen och det tog för lång tid innan vi fick ut den informationen och ändrade vårt meddelande.
Att informationen är korrekt, snabb och öppet redovisar vad som hänt och varför är extra viktigt med tanke på världsläget, menar Magnus Svensson. I samband med e-postdebaclet florerade rykten om en fientlig cyberattack, rykten som enligt honom hade kunnat undvikas om kommunikationen varit bättre.
