Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Riktlinjer för pressmeddelanden

Hur de bör skrivas och vad de bör innehålla

I dagens mediebrus är det ofta svårt att nå fram med en nyhet. Redaktionerna runt om i landet blir överösta med pressmeddelanden. För att bli lästa är det viktigt att universitetets pressmeddelanden är skrivna på ett läsvänligt sätt.

På universitetet råder meddelandefrihet och det står var och en fritt att skicka ut innehåll till journalister. Behöver du hjälp ska du i första hand kontakta presskommunikatören vid din fakultet som på olika sätt kan bistå. De kan exempelvis ge förslag på kontaktvägar, diskutera upplägg eller producera innehåll.

Fakulteternas presskontakter på lu.se

Är du inte anställd vid en fakultet eller har övergripande frågor kring press, nyheter och externt innehåll, kontakta press- och kanalansvariga på sektionen Kommunikation:

nyhetsredaktion [at] kommunikation [dot] lu [dot] se  

Innehåll 

Ett pressmeddelandes innehåll styrs av nyhetsvärdering, till exempel att det handlar om något som är nytt, ovanligt, berör många människor eller ger en ny vinkel på en aktuell debatt.

De pressmeddelanden som universitetet skickar ut handlar ofta om nya forskningsresultat som ur något perspektiv bedöms ha allmänintresse. Rönen kan ha samhällsrelevans eller ”bara” vara fascinerande. 

Nyheter om anslag, priser och avtal kan ibland också fungera men passar ofta bäst att spridas till en mer intern krets. 

Skrivtips

  • En rubrik och ingress som lockar till läsning ger snabbt läsaren en indikation om vad pressmeddelandet handlar om.
  • Säg det viktigaste och mest intressanta först, till exempel slutsats eller konsekvens.
  • Förklara vad resultaten får för betydelse för den som berörs.
  • Undvik eller förklara facktermer. Undvik vaga, mångtydiga ord. Undvik definitivt fackuttryck, akronymer och obegripligheter i rubriken.
  • Texten bör inte vara för lång. Ett riktmärke kan vara cirka 2000–3000 tecken.  
  • En bifogad bild eller ett filmklipp, till exempel från labbet eller mikroskopbilder, kan höja informationsvärdet.
  • Lämna kontaktuppgifter (e-postadress och telefonnummer) och tänk på att kontaktpersonen måste finnas tillgänglig för att svara på frågor i samband med att pressmeddelandet skickas iväg. Vid pressmeddelande om en doktorands forskning, överväg att även ha med handledaren som kontaktperson. 

Mer att tänka på

Lika viktigt som att innehållet är läsvänligt och begripligt är att budskapet inte misstolkas eller övertolkas. Ett genomarbetat underlag kan minska denna risk. Tänk därför på:

  • Osäkerhet. Klargör osäkerheter som är kopplade till forskningen. Behövs fler eller kompletterande undersökningar? Beskriv gärna mot slutet hur forskningen har gått till eller lägg i faktaruta.
  • Vetenskaplig status. Har forskningen publicerats i sakkunnig-granskade vetenskapliga publikationer? Preprints? Hypoteser?  
  • Kontext. Finns det andra som kommit fram till samma eller liknande resultat? Nämn relaterad forskning och kunskap för bättre förståelse och trovärdighet, så att resultaten inte uppfattas som mer (eller mindre) betydelsefulla än vad de är.
  • Transparens. Var öppen med forskningsfinansiering och samarbetspartners. Likaså eventuella företagsintressen och kommersialiseringsplaner. Detta passar oftast bäst att nämna i slutet.
  • Länkar att ha med: Länka alltid till vetenskaplig artikel om nyheten baseras på nya resultat, samt till forskarens/forskarnas profil i Lucris.
  • Nyhetsvärdering. Ett pressmeddelande skriver man för att innehållet bedöms vara av allmänintresse. Om det saknas ska andra kommunikationssätt användas. 

Kanaler

Lunds universitet har ett upphandlat utskickssystem för pressmeddelanden med databaser till journalister inom olika ämnesfält. Detta har endast fakultetens pressansvariga samt några på sektionen Kommunikation tillgång till. Samma material brukar även publiceras på forskning.se samt på den svenska nyhetsingången på lu.se/nyheter-och-press Material som skickas ut internationellt publiceras på den engelska nyhetsingången på lunduniversity.lu.se/news

Universitetets press- och mediearbete är primärt ett myndighets- och samverkansuppdrag och ska utmärkas av:

  • Trovärdighet genom att vara sann och korrekt och i övrigt präglas av hög kvalitet
  • Hög nyhetsfaktor
  • Anpassat till journalister i språk och innehåll
  • Måttlighet och öppenhet 

Internationella pressmeddelanden

Vissa pressmeddelanden översätts till engelska och skickas till utländska journalister. En viss innehållsanpassning görs i regel. Detta innehåll koordineras av Lunds universitets internationella presskommunikatör, Lotte Billing, lotte [dot] billing [at] kommunikation [dot] lu [dot] se   

Nyhetsbrevet Apropå

Vid Lunds universitet finns nyhetsbrevet Apropå med journalister som primär målgrupp. Nyhetsbrevet syftar till att ge nya perspektiv i aktuella frågor, fördjupa områden där det finns ett stort kunskapssug och lyfta ämnen som det borde talas mer om.

Nyhetsbrevet Apropå på lu.se

Principer för forskningskommunikation

När du som forskare eller kommunikatör förmedlar forskning via medier, sociala medier, evenemang eller i andra publika sammanhang, bör du sträva efter att följa de sju principerna på nedanstående sida:

Principer för forskningskommunikation

Kontakt

Vid pressfrågor ska du i första hand kontakta pressansvarig vid din fakultet:

Fakulteternas presskontakter på lu.se

För övergripande frågor kring press, nyheter och externt innehåll, kontakta press- och kanalansvariga på sektionen Kommunikation:

nyhetsredaktion [at] kommunikation [dot] lu [dot] se