Seminariet om att skriva och ge ut akademiska böcker lyfte förtjänstfullt bokens betydelse för att både genomföra och sprida forskning. Boken möjliggör, jämfört med en artikel, djupare analyser och en mera gedigen förankring i relation till annan forskning. De två publikationsformerna kompletterar varandra, speciellt inom samhällsvetenskap och humaniora. Ledande forskare har länge publicerat både artiklar och böcker.
Samtidigt ställer boken höga krav på både innehållet och stilistiken för att fånga läsaren. Lunds universitetets egna förlag, Lund University Press, är en fantastisk tillgång för universitetets forskare. Forskare kan få hjälp av förläggaren Marianne Thormählen och hennes kolleger med att utforma boken och redigera språket. Tack vare ett samarbete med Manchester University Press finns det möjlighet att marknadsföra böckerna till en internationell publik.
Vikten av att skriva för en internationell publik och publiceras av ett internationellt förlag diskuterades också. För många forskare sker detta av sig själv. Forskningen bedrivs i ett internationellt sammanhang och diskuteras med internationella kolleger under forskningens gång. Men vissa hävdade att det görs massor viktig forskning inom humaniora, juridik och samhällsvetenskap som helt saknar intresse utanför Sverige.
Personligen tror jag inte man ska underskatta det internationella intresset för svenska egendomligheter. Även om VAB (vård av sjukt barn) och offentlighetsprincipen är unikt för Sverige så kan det finnas ett stort intresse för dessa frågor även utanför Sverige. Ett exempel är boken ”Incest in Sweden 1680–1940: A history of forbidden relations” som Lund University Press har gett ut och som har väckt ett stort internationellt intresse.
Seminariet om att söka och få bidrag från ERC (European Research Council) var också mycket intressant. ERCs vice ordförande Jesper Svejstrup från Köpenhamns universitet, höll ett inledningsanförande om hur man söker bidrag från ERC och berättade att många forskare från Lunds universitet har klarat sig bra. Det finns alltså mycket hjälp att få av kolleger på Lunds universitet som har varit framgångsrika. Intressant nog kan man se att de senaste åren har andelen medel till samhällsvetenskap och humaniora ökat medan life-sciences andel minskat. Flera samhällsvetare har tydligen hittat hur incest och andra lokala företeelser kan göras intressanta även internationellt.
Mest givande under seminariet om ERC finansiering var Joan Yuans och Hanna Isakssons berättelser om sina forskningsresor. Deras ärliga berättelser om att söka bidrag och misslyckas, att bestämma sig för att aldrig mera söka, för att sedan trots allt söka på nytt och lyckas. Det var en inspirerande beskrivning av deras resa från total uppgivenhet till glädjeutbrott. Deras exempel visade att ERC bidrag kan ge forskare möjlighet att få satsa på den forskning man verkligen brinner för. Den passion och entusiasm som Joan och Hanna utstrålade är något ERC söker enligt Jepser Svejstrup.
Både att forska och att skriva böcker är roligt och viktigt. Det kräver kunskap och iver, men också resurser. Lund University Press och ERC kan bidra med resurser och kollegor kan hjälpa med råd, men idéerna och uppslagen kan bara vi forskare generera.
/ Per Mickwitz
Läs mer
