Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Vilken roll kan lärosätena spela i det framtida livslånga lärandet?

Tre personer som sitter i en föreläsningssal.

Det blir en stor utmaning för lärosätena att svara upp mot regeringens önskemål om nya former för livslångt lärande. Vi måste arbeta fram vad universitetet kan utveckla och vilka delar av det livslånga lärandet som vi ska rikta in oss på.

Livslångt lärande (även kallat 3L) har seglat upp allt mer som en prioriterad fråga både för företag och organisationer. Men varför har denna fråga blivit så angelägen just nu? Och har inte universitet och högskolor alltid ägnat sig åt livslångt lärande?

Svaret på första frågan finns i mångt och mycket att hämta i den digitalisering av arbetslivet som redan hade kommit långt före pandemin, men som på grund av pandemin har accelererat med besked. Det i sin tur leder till att många individer kommer att tvingas till omställning för att tidigare arbetstillfällen försvinner. En annan dimension är politiska beslut kring höjd pensionsålder. Många individer kommer under ett arbetsliv på runt 45 år att vilja växla karriär, vilket i vissa fall kan leda till önskemål om ytterligare utbildning.

Parallellt med ovanstående så genomfördes en ändring i Högskolelagen den 1 juli i år som säger att lärosätena nu ansvarar för det livslånga lärandet. Dessutom innefattar även regeringens modernisering av arbetsrätten ett förslag till både offentligt studiestöd och nytt offentligt omställningsstöd.

Det ter sig naivt att tro att lärosätena fullt upp ska kunna svara upp mot alla dimensioner av detta. Men vilka delar vill vi vidareutveckla, och vilka delar kan vi rikta in oss på? Under hösten, har universitetsledningen i olika sammanhang fört diskussioner med representanter för företag/organisationer i olika branscher. Detta för att universitetet ska få en bättre förståelse för hur externa organisationer resonerar i frågorna.

Det som tydligt framkommit ur dessa diskussioner är att företag gärna ser att universitet riktar in sig på kortare kurser som ges digitalt och som företrädesvis vänder sig till individer som redan har en universitetsexamen. Denna nisch är fullt möjlig att vidareutveckla och intressant ur ett LU-perspektiv! Och då får vi även svaret på frågan om universitetet inte alltid ägnat sig åt livslångt lärande: både ja och nej. Den form av 3L (livslångt lärande) som fristående kurser utgjort kommer inte att vara tillräckligt framöver vad gäller 3L.

Under hösten fortgår den interna diskussionen i Utbildningsnämnden och Samverkansrådet.

Glädjande nog så finns ett stort intresse bland studenterna för frågor både kring livslångt lärande och framtida undervisning. I år kommer Venture Labs ”Lund Innovation Challenge”, som riktar sig till studenter, att ha just temat ”The Future of Education”.

/Kristina Eneroth

Läs mer

Venture Labs Lund Innovation Challenge 2021


Denna text är publicerad i LU-nytt nr 6 - 2021

Kristina Eneroth. Fotograf: Charlotte Carlberg-Bärg.

Vicerektor Kristina Eneroth

E-post:
Kristina [dot] Eneroth [at] rektor [dot] lu [dot] se
Telefon: 046- 222 44 49

Vicerektorernas sekreterare Gerd Hawaleska

E-post:
gerd [dot] hawaleska [at] rektor [dot] lu [dot] se (gerd[dot]hawaleska[at]rektor[dot]lu[dot]se)
Telefon: 046-222 38 95