Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Utmaningarna som satte krokben för lovande behandling mot covid

Två sjukvårdsanställda går i en korridor. Foto.
Ingrid Didriksson och en kollega rullar intensiv­vårdsutrustning under pandemin. Foto: Joachim Düring

Ibland räcker det inte med en snille­blixt, en forskningsorganisation som snabbt byter fot och positiva svar hos de första patienterna. Det fick infektionsläkaren och Lundadocenten Adam Linder erfara.

Porträtt av man. Foto.
Adam Linder möttes av utmaningar när han skulle göra en klinisk studie om en möjlig ­behandling mot svår covid. Foto: Tove Smeds

När Adam Linder vintern 2020 hörde rapporterna från Italien om patienternas symtom fick han en idé. I sin forskning hade han studerat en särskild sorts vita blodkroppar, som kan klumpa ihop sig och dra i gång en svår inflammatorisk process. Covidpatienterna i Italien drabbades av liknande symtom.

Pilotstudie

Mycket riktigt visade prover mängder av sådana klumpar i covidpatienters slem och inga hos kontrollgruppen. Det finns en behandling som kan lösa upp klumparna och minska inflammationen, men den var inte godkänd för användning vid covid. En pilotstudie på fem patienter genomfördes.

 – Detta var svårt sjuka patienter som fick högflödessyrgas när de kom in. Efter behandlingen som kan lösa upp klumparna gick det två till fyra dagar och sedan var de i stort sett friska, säger Adam Linder. 

Svårt att få med patienter

Han vittnar om en snabbfotad forskningsorganisation som ställde om för att göra en större randomiserad klinisk studie. Men det fanns utmaningar. Finansiering var en, hög belastning på infektionsmottagningen en annan. En tredje var svårigheterna att inkludera patienter.

– Där kom vi, iklädda skyddsutrustning, och skulle ge dem fem sidor med patient­information på svenska som de skulle ta ställning till. Många förstod inte svenska, säger Adam Linder. 

Tappade momentum

500 patienter erbjöds deltagande, de flesta avböjde. 

– Det är möjligt att detta hade varit en bra behandling vid svår covid, men kombinationen av att vi inte kunde rekrytera tillräckligt med patienter och det faktum att man fick fram andra behandlingar mot ­covid, gjorde att studien tappade momentum.

Analys av data från de patienter som inkluderas i studien pågår. 

Om LUM

Lunds universitets magasin LUM utkom första gången 1968.
Den tryckta tidningen utkommer idag med 6 nummer per år och når samtliga anställda .
Jan Olsson är redaktör och Eva Johannesson är ansvarig utgivare. 

Kontakta LUM:s redaktion

LUM in English