Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Besparingar kan slå mot utbildningen

Man mot husvägg i snö. Foto
Adam Brenthel menar att uppsägningarna kan vara första steget mot att undervisningen urholkas. Foto: Jan Olsson

Två lektorer på en institution inom Naturvetenskapliga fakulteten kommer att sägas upp på grund av arbetsbrist. Orsakerna är besparingskrav och historiska underskott.

– Det är kärnan av kärnan, basen av basen, som ryker. Tidigare har man inte sagt upp lektorer och lärare på grund av arbetsbrist, utan det har varit forskare. Det här är ett trendbrott, säger Adam Brenthel, ordförande för arbetstagarorganisationen Saco-S vid universitetet. 

Uppsägningarna är en följd av ansträngd ekonomi där högre kostnader kombinerat med minskad statlig finansiering tvingar fram besparingar. Adam Brenthel har tidigare intervjuats om situationen i Sydsvenskan. Efter det hörde anställda på olika håll av sig och ville diskutera. Oron gäller främst hur utbildningen kan drabbas om lektorer sägs upp.

– Våra medlemmar vill inte skära ner på innehållet i kurser för att det inte finns pengar, det går emot allt vad de står för. Risken är att man tappar arbetsglädjen och motivationen och kanske väljer att lämna universitetet. Eller så gör man jobbet på fritiden och riskerar sin hälsa.

Orolig för den ekonomiska situationen

Lunds universitet har expanderat kraftigt och antalet anställda är runt 9 000. Saco-S organiserar omkring 5 000, många av dem är lärare och lektorer.  

Adam Brenthel är orolig för att den ekonomiska situationen kan försämras till nästa år och att fler riskerar uppsägning. 

Varför tror du det?
– För att ökningen av anslagen släpar efter kostnaderna i samhället i stort. Det är så finansieringssystemet funkar. Det finns ­ingen egentlig kostnadskompensation och då kommer konsekvenserna nu och nästa år.

Utbildningskvaliteten hotas

Lunds universitet har genom åren varit ett av de mest framgångsrika lärosätena vad gäller att få anslag inom områden såsom teknik och naturvetenskap. När regeringen nu lagt ett generellt besparingskrav på läro­säten på 0,5 procent för 2024 ser Adam Brenthel en risk att skillnaderna ökar mellan dessa och andra områden, till exempel samhällsvetenskap och humaniora. Och det i ett läge där de senare redan har den minsta utbildningskostymen per student.

– Konsekvensen är att utbildningskvaliteten hotas och att Lunds universitet i förlängningen inte längre är ett riktigt bredduniversitet, säger Adam Brenthel.

Vill se mer solidaritet

När resurserna fördelas inför nästa år vill han se ett ökat mått av solidaritet ­mellan ­olika delar av universitetet. Samtidigt är Lunds universitet det kanske mest decentraliserade lärosätet i landet och det är logiskt att varje del först ser om sitt eget hus. 

– Men om solidariteten inte finns kan vissa svältfödda miljöer drabbas riktigt hårt. Kostnadsutvecklingen har överraskat många.