Universitets årshögtid uppmärksammas med en högtidlig ceremoni. Årshögtiden brukar hålls i anslutning till Karldagen, som var den dag då Lunds universitet invigdes 1668. Alla medarbetare, studenter och allmänhet välkomnas till universitetets årshögtid den 26 januari 2024.
Tid och plats: 26 januari 2024 klockan 16:00, Universitetshuset.
Utmärkelsen hedersledamot vid Lunds universitet utdelas för första gången. Utmärkelsen ska tilldelas den som gjort enastående insatser i offentlig eller enskild verksamhet och som haft stor betydelse för särskilt Lunds universitet, men också för samhället i stort.
Läs mer om ändringar i universitetets utmärkelser: Nytt råd för universitetets utmärkelser inrättas och en översyn har gjorts.
Läs mer om Årshögtiden i kalendariet på Medarbetarwebben: Lunds universitets årshögtid | Medarbetarwebben
Lunds universitets hedersledamot, guldmedalj, pristagare
- Lunds universitets hedersledamot: före detta statsminister Ingvar Carlsson.
Läs beskrivningen av Ingvar Carlsson.
Lunds universitets guldmedalj
Utdelning av Lunds universitets guldmedalj till ambassadör Jonas Hafström och professor Anne L’Huillier
- Läs beskrivning av ambassadör Jonas Hafström
- Läs beskrivning av professor Anne L’Huillier
- Läs tidigare nyhet om utnämningen: Universitetets guldmedalj till Anne L’Huillier och Jonas Hafström.
Lunds universitets administrativa pris
- Läs intervju med: HR-specialist Anna Sjösten, Sektionen HR
- Läs intervju med: Arbetsmiljösamordnare Johan Tejler, Kemiska institutionen
- Läs motivering av pristagarna: Administrativa priset 2024 går till Johan Tejler och Anna Sjösten
Studenternas pris för utmärkta lärarinsatser inom undervisningen
- Läs intervju med: lektor Patrik Lindskoug, Juridiska institutionen
- Läs intervju med: lektor Oriana Quaglietta Bernal, Sociologiska institutionen
- Läs motivering av pristagarna: Vinnare av Lunds studenters pedagogiska pris 2024
Stipendium ur Karin Dahlgren Minnesfond
- Utdelning av stipendium ur Karin Dahlgren Minnesfond tilldelas Kalle Schedin.
Beskrivningar av de som ska hyllas under Årshögtiden
Lunds universitets hedersledamot INGVAR CARLSSON
Ingvar Carlsson född 1934, diplomerad företagsekonom 1955, har bland annat läst statsvetenskap vid Lunds universitet. Ingvar Carlsson var bland annat utbildningsminister 1969–1973 och statsminister 1986-1991 och 1994-1996.
Efter två omgångar som statsminister, tio år som Socialdemokraternas ordförande och mångårig riksdagsledamot är Ingvar Carlsson otvivelaktigt en av landets mest kända politiker. Mindre känd är kanske hans koppling till Lund. I mitten av 1950-talet skrevs den blivande ministern in vid universitetet, där han bland annat läste statsvetenskap. 1958 blev han politices magister och redan samma år tog han sitt första steg på den politiska karriärstegen då han blev kontaktad av en annan lundaalumn.
Det var dåvarande statsminister Tage Erlander som rekryterade Ingvar Carlsson att bli hans sekreterare. I flera decennier hade Ingvar Carlsson sedan en ovanligt betydelsefull position inom svensk politik och utbildningsfrågor låg honom varmt om hjärtat. I slutet av 60-talet utsågs han till utbildningsminister, en roll han hade i fyra år. Ingvar Carlsson har alltid hävdat universitetens, forskningens och den högre utbildningens betydelse för individer och samhället. Dessutom har han behållit kontakten med Lunds universitet, bland annat har han flera gånger medverkat i Studentafton.
1989 blev han hedersdoktor vid Samhällsvetenskapliga fakulteten. Genom att nu utse Ingvar Carlsson till hedersledamot vill universitetet ”hedra en lundaalumn, som gjort enastående insatser för vårt land”.
Lunds universitets guldmedalj till ANNE L’HUILLIER
När Anne L’Huillier, professor i atomfysik vid LTH, utsågs till mottagare av universitetets guldmedalj konstaterade rektor Erik Renström att hon redan vunnit så många framstående priser att det enda som egentligen återstod var Nobelpriset. Resten är, som man brukar säga, historia och den 10 december 2023 mottog Anne L’Huillier Nobelpriset i fysik ur kungens hand.
Anne L’Huillier inledde sin forskargärning i hemstaden Paris, där hon år 1987 upptäckte de extremt korta ljuspulser som vi i dag känner som attosekundpulser. Upptäckten, och den senare utvecklingen av tekniker för att mäta pulserna, har gjort det möjligt att studera exempelvis elektroners rörelser inuti atomer. Anne L’Huillier har oförtrutet ägnat de senaste årtiondena åt jakten på de ofattbart korta atttosekunderna härifrån Lund. Hon kom hit första gången 1992 för att delta i experiment vid det nya Högeffektslaboratoriet. 1995 kom hon tillbaka – och blev kvar.
Vid sidan av forskningen ägnar hon mycket tid åt undervisning och är en uppskattad lärare och föreläsare bland studenterna. När Anne L’Huillier i dag mottar Lunds universitets guldmedalj är det för att universitetet vill ”hedra en forskare som på ett enastående sätt bidragit till att stärka Lunds universitets världsledande forskning”.
Lunds universitets guldmedalj till JONAS HAFSTRÖM
Ambassadör i Bangkok. Och i Washington D.C. Utrikespolitisk rådgivare till statsminister Carl Bildt. Departementsråd. Chef för Moderaternas internationella byrå. Prisad av kungen för sina insatser under tsunamikatastrofen. Jonas Hafströms har en minst sagt imponerande yrkeskarriär bakom sig. Men allting började precis här, i Lund. Det var här han tog sin juristexamen och det var här han under 1970-talet var aktiv som ordförande både för Lunds akademiska officerssällskap och för Lunds studentkår.
Det var också hit han 2015, efter flera årtionden i regeringens tjänst, återvände. Den här gången som ordförande för Lunds universitet. Fram till mandatperiodens slut den siste april 2023, ledde han universitetsstyrelsen och för det prisas han i dag med Lunds universitets guldmedalj, som delas ut till personer som har gjort ”synnerligen betydelsefulla insatser” för universitetet och samhället i stort. Jonas Hafström, som sedan tidigare är hedersledamot i såväl Juridiska föreningen som i Malmö nation, prisas framför allt för det stora engagemang han har visat för alla sidor av Lunds universitet och dess studentliv.
Dessutom för att han genom sitt stora personliga nätverk har ”öppnat dörrar för universitetet i nationen och världen”.
Lunds universitets administrativa pris till 2024 ANNA SJÖSTEN
Anna Sjösten har ett enda mål – att alla anställda vid Lunds universitet ska vakna varje morgon och vilja gå till jobbet. Nu prisas hon för sitt engagemang med det systematiska arbetsmiljöarbetet.
”Jisses, vilken rörig organisation”. Det var Anna Sjöstens första tanke när hon anställdes som HR-konsult på gemensamma förvaltningen 2014.
Hon insåg snabbt att här fanns mycket inom arbetsmiljöarbetet att hugga tag i.
– Jag började med att göra en genomgång av det systematiska arbetsmiljöarbetet hos alla sektioner inom förvaltningen. Det visade sig att alla gör många saker som är jättebra, men att nästan ingenting fanns dokumenterat. Och finns det inte skriftligt så existerar det inte enligt arbetsmiljölagstiftningen, säger hon.
I dag, snart tio år senare, har universitetet till stor del henne att tacka för att det numera finns en tydlig organisation som jobbar med frågorna. Det finns lokala skyddskommittéer och en central, ett antal arbetsmiljösamordnare har anställts vid fakulteterna och man har infört en gemensam årlig uppföljning av arbetsmiljöarbetet.
Anna Sjösten har, i sin nuvarande roll som HR-specialist och sakkunnig inom arbetsmiljöfrågor, dessutom varit drivande i att införa ett digitalt system för att rapportera tillbud och hon är initiativtagare till en friskvårdskör som är öppen för alla medarbetare inom förvaltningen.
I nomineringen till det administrativa priset lyfts hennes professionalitet, humor, goda samarbetsförmåga och vilja att samverka fram. Själv vill Anna Sjösten gärna framhäva vikten av teamwork och hyllar alla de som varje dag jobbar för att förbättra arbetsmiljön runt om på universitetet.
– Hade jag fått önska hade jag delat priset med många andra. Jag är väldigt tacksam och ödmjuk inför texten i nomineringen eftersom det här inte bara handlar om mitt arbete, utan om en insats som många bidrar till.
Mitt i allt arbete med riskbedömningar, förebyggande insatser, samtal med chefer och skyddsombud, drivs Anna Sjösten av en egentligen ganska enkel målbild.
– Jag vill att folk ska gå till jobbet och inte bli skadade eller sjuka, och till och med känna att det är lite gött att vara här. Att man har en schysst kollega, att chefen är tydlig, att man vet vad som förväntas av en, känner till rutinerna och har roligt tillsammans.
Lunds universitets administrativa pris till 2024 JOHAN TEJLER
Söka tillstånd, gå skyddsronder och hålla kontakt med myndigheter. Arbetsuppgifter som många andra ser som ett nödvändigt ont, ser Johan Tejler som sitt drömjobb. Nu prisas han för sitt arbete med att samordna arbetsmiljöarbetet på Kemicentrum.
Det ringer i Johan Tejlers telefon. Det är vaktmästaren på Kemicentrum som undrar hur en flaska med den giftiga gasen kolmonoxid, som inte ska användas mer men som inte är helt tom, ska hanteras. Johan Tejler ger instruktioner och konstaterar sedan att det kan bli ganska många samtal under en arbetsvecka. Som arbetsmiljösamordnare på en institution där personalen dagligen hanterar kemikalier, är det han som är spindeln i nätet när det gäller att se till att lagar och föreskrifter följs.
– Mitt arbete kretsar kring hälsa, miljö och säkerhet. Jag hjälper forskarna att göra riskutredningar och att hålla reda på när vi ska ansöka om tillstånd och dispenser. Jag planerar skyddsronder, brandskyddsronder och utrymningsövningar och samlar in och diarieför protokoll. Det är otroligt mycket pappersexercis, säger han.
Kort sagt handlar det om att underlätta för institutionens verksamheter att följa lagen. Det kan handla om stora frågor, som brandskyddet, men också om mindre, som att hitta en passande lokal där doktoranderna kan ha sitt pingisbord utan att det står mitt i en utrymningsväg.
Variationen är det Johan Tejler, som disputerade i organisk kemi 2006 och sedan dess har jobbat inom både industri och skola innan han återvände till universitetet för tre år sedan, uppskattar mest med sitt jobb.
– Det finns ingen vanlig dag här, det händer saker hela tiden. Jag vet att vissa tycker att det är tråkiga uppgifter, men jag tycker att det är jätteroligt att skriva tillstånd. Att prata med forskarna och sedan hjälpa till att skriva ansökningar så som myndigheterna vill ha dem. Jag har gjort det lite till en sport att få igenom dem utan att behöva lämna in kompletteringar.
Med engagemang och initiativrikedom har Johan Tejler gjort sig ”närmast oumbärlig” på Kemicentrum, enligt kollegorna. Dessutom bistår han verksamheten ”utan att använda pekpinnar”, enligt nomineringen.
– Jag kommer ofta farande med olika lagar och förordningar vi måste följa, men framför allt gillar jag att hitta lösningar och jag är glad att mina kollegor verkar uppfatta det så också. Jag är väldigt glad och rörd över det här priset.
Studenternas pris för utmärkta lärarinsatser inom undervisningen 2024 PATRIK LINDSKOUG
Teori kombinerat med praktiska exempel. En passion för ämnet. Och en stor portion humor. Ungefär så skulle man kunna beskriva framgångsreceptet för den undervisning som Patrik Lindskoug, docent och universitetslektor i juridik och mottagare av det pedagogiska priset, bedriver på Juridiska fakulteten.
Att både vara föreståndare för Affärsrättsligt centrum vid Lunds universitet, ACLU, och vicedekan vid Juridiska fakulteten slukar en hel del tid. Men även om Patrik Lindskougs dagar är fulltecknade med de göromål som hör uppdragen till, är han noga med att göra tid i kalendern även för undervisning.
– Jag håller stenhårt fast vid den delen av grundutbildningen som handlar om sakrätt och insolvensrätt.
På det sättet träffar jag alla studenter under termin två, säger han samtidigt som han visar runt i huset som kallas Tryckeriet och som inrymmer en del av Juridicums föreläsningssalar och kontor.
Kursen ”Kredit, säkerhet och exekution” är ett tydligt exempel på hur Patrik Lindskoug ser till att teorin inte blir överväldigande. Studenterna får öva praktiskt genom att sköta ett fiktivt företag som inte går så bra ekonomiskt. De får lära sig vilka steg ett haltande bolag kan ta för att försöka överleva – belåning, utmätning, företagsrekonstruktion och till sist konkurs.
– Jag går igenom teorin som ligger till grund för lagen och sedan tar vi in praktiker. Jag kanske föreläser om utmätning och så kommer Kronofogden in och berättar om hur det fungerar i verkligheten. Det gör att teorierna blir mindre komplexa.
Efter några års tjänstgöring vid Copenhagen Business School, CBS, i Köpenhamn återvände Patrik Lindskoug till Lund 2019. Här uppskattar han kontakten med studenterna och försöker alltid ha deras perspektiv i åtanke när han planerar undervisningen. I motiveringen till priset nämns bland annat hans entusiasm, tillgänglighet och lyhördhet liksom hans förmåga att skapa en rolig och lärorik stämning i föreläsningssalen. Humor tycker han själv är viktigt.
– Det måste vara kul, annars fungerar ingenting. Det är förstås ingen komedi man ska framföra, men det är viktigt att se det roliga i varje situation även i undervisningen. Att nu få motta studenternas pris för utmärkta lärarinsatser är både hedrande och roligt, säger Patrik Lindskoug.
– Det är oerhört omtumlande. Bara tanken på att någon har satt sig ner och skrivit en nominering och sedan lyckats övertyga LUS, det gör mig väldigt glad och tacksam.
Studenternas pris för utmärkta lärarinsatser inom undervisningen 2024 ORIANA QUAGLIETTA BERNAL
När studenterna resonerar på ett självständigt sätt trivs Oriana Quaglietta Bernal, universitetslektor vid Sociologiska institutionen, som bäst på jobbet. Nu prisas hon av studenterna, men egentligen hade hon inte alls planerat att ägna sig åt undervisning. När Oriana Quaglietta Bernal först fick veta att hon är en av årets pedagogiska pristagare trodde hon att det hade skett ett missförstånd.
– Jag är bara vikarierande lektor, jag disputerade förra året och är fortfarande ganska oerfaren. Jag trodde inte att det här var möjligt. När jag förstod att det var det började jag nästan gråta, det är helt fantastiskt, säger hon.
Efter att ha studerat i Italien och England, kom Oriana Quaglietta Bernal till Sverige för sex år sedan för att doktorera i sociologi. Då hade hon inte en tanke på undervisning.
– Jag skulle bara få min doktorstitel och sedan lämna Sverige.
Riktigt så blev det inte – i dag har hon drygt 1 800 undervisningstimmar i kritisk och feministisk kriminologi i bagaget. Under höstterminen 2023 har hon dessutom undervisat på svenska, som hon kallar sitt fjärdespråk efter spanska, italienska och engelska.
– Jag jobbade verkligen väldigt hårt den terminen, konstaterar hon.
Uppenbarligen har hennes slit gått hem hos studenterna. I motiveringen till priset nämns bland annat Oriana Quaglietta Bernals förmåga att skapa en trygg miljö i klassen, att skapa ett bra diskussionsklimat, att exemplifiera och att ständigt utveckla undervisningen.
Själv tycker hon att det roligaste är när studenterna ställer kritiska frågor.
– För några veckor sedan presenterade jag min egen forskning för att visa hur man kan bedriva kriminologiska studier. En student ställde då en särskilt eftertänksam fråga om mina metodval. Hen resonerade på ett sätt som visade att hen har förstått de sociokriminologiska begreppen och tillvägagångssätten och vågade kritisera min studie. Det var fantastiskt, då kände jag att jag har nått ut.
Även om tanken från början aldrig var att fokusera på undervisningen, är Oriana Quaglietta Bernal glad att hon gled in på det spåret. I mars 2024 börjar hon en fast tjänst som universitetslektor vid Högskolan i Kristianstad.
– De flesta i samhället kommer inte att läsa min avhandling eller mina artiklar, och undervisningen är därför det bästa sättet att nå ut med kunskap om min forskning. Det här är mitt sätt att ge tillbaka till det svenska samhället.
Stipendium ur Karin Dahlgren Minnesfond: fil stud Kalle Schedin
Karin Dahlgren innehade tjänsten som övermarskalk vid Lunds universitet i drygt tjugo år. I den verksamhet som Karin bedrev utgjorde studenter en betydelsefull och vital del. Ändamålet med Karin Dahlgren Minnesfond skall vara att främja fostran och utbildning av studerande vid Lunds universitet med särskilt beaktande av sådana personer som vårdar och utvecklar akademiska traditioner.
Kalle Schedin har varit ansvarig för både domkyrkomarskalkerna under doktorspromotionen och för att fanborgen kom på plats under högtidliga former i Uppåkra. Nu prisas han med ett stipendium för sina insatser. Själv säger han att han egentligen bara ville träffa kungen.