Universitetet ligger i dagsläget långt efter när det gäller att ha en uppdaterad och säker hantering av forskningsdata. Det säger Emilie Stroh, forskare vid Medicinska fakulteten och sedan årsskiftet projektledare för e-infraprojektet.
– Det har hänt otroligt mycket i digitaliseringen de senaste tio, tjugo åren som gör att vi har hamnat efter vad gäller allt, säger hon.
Viktor Öwall, vicerektor samt projektägare och initiativtagare till e-infra, håller med. I takt med den digitala utvecklingen har också lagkraven på att forskningsdata ska göras offentlig ökat. Det har även kraven på informationssäkerhet. Det gör frågan om lagring och hantering väldigt komplex, konstaterar han.
– Forskare vill göra rätt, men vet inte riktigt hur. Tanken är nu att göra det så enkelt som möjligt för forskarna, säger han.
Lagring och hantering ska underlättas
Syftet med e-infra är både att erbjuda central hård- och mjukvara för lagring och hantering av data och att underlätta för forskarna att hitta alla de stödfunktioner som finns vid universitetet. Allt ska koordineras via den nya Enheten för e-infrastruktur, som inom kort ska bemannas med fyra heltids- och fyra halvtidstjänster.
Dessutom ska varje fakultet få en så kallad data steward som finansieras av den nya enheten. Den personen blir en länk mellan forskarna på fakulteten och den nya enheten och ska säkerställa att forskarna snabbt hittar det stöd och den vägledning som de har behov av gällande forskningsdatafrågor.
– Trots att stödfunktionerna redan finns, hittar forskarna inte rätt. Att lägga en halvdag på att leta fram rätt hjälp tar en massa tid från forskningen. Här ska e-infra in och stötta och målet är att det ska bli enklare att finna information och hantera sin forskningsdata korrekt. Det ska bli korta kommunikations- och beslutsvägar, säger Emilie Stroh.
Säkerställer forskarnas behov
I det pågående projektet finns en så kallad QA-grupp bestående av fyra forskare – Anna Axmon, Oscar Agertz, Nicolo Dell’Unto och Fredrik Tuvesson. Deras roll är att säkerställa att forskarnas behov tas i beaktande. Sedan gäller det att balansera behoven mot de lagkrav som finns, konstaterar Viktor Öwall.
Senast i början av nästa år räknar man med att ha den första digitala infrastrukturen på plats. I grundutförandet ska forskare kunna beställa en forskningsdatamapp till sitt projekt, samtidigt som universitetet säkerställer backup och att det går att dela materialet mellan olika grupper. Under hösten sjösätts även en supportfunktion som rör forskningsdata.
Viktigt med samordning
Både Emilie Stroh och Viktor Öwall har fått positiv respons från fakulteterna. Att genomföra omställningen centralt tror de är nyckeln till framgång.
– Det kommer att kosta pengar framöver, men om vi skulle införa det på varje enskild fakultet skulle det bli både dyrare och sämre, säger Viktor Öwall.
Mer information om satsningen på e-infra finns på Medarbetarwebben.
