På Avdelningen för högskolepedagogisk utveckling jobbar Anders Sonesson som universitetslektor och föreståndare. Vid sidan av pedagogisk utveckling och fortbildning bedrivs här tvärvetenskaplig forskning om högre utbildning. Representanter från AHU sitter dessutom med i det universitetsgemensamma rådet för högskolepedagogisk utveckling.
– Vi försöker också förstå och påverka de strukturella förutsättningarna. Många av dessa finns ovanför lärosätesnivån, men förhoppningsvis kan en del av det vi identifierar som viktigt få någon form av gensvar på nationell nivå, säger han.
Allt fler förväntningar
När LUM ber Anders Sonesson sia in i framtiden för den högre utbildningen ser han flera stora utmaningar. Till exempel att förväntningarna på högre utbildning blir allt fler. Stora universitet förväntas redan i dag tillhandahålla såväl traditionella, specialiserade som yrkesförberedande utbildningar. Nu ökar också förväntningarna på fortbildning och korta kurser som svar på förändrade behov på arbetsmarknaden.
– Kvalificerad fortbildning för yrkesverksamma kräver både kontextspecifikt innehåll och att deltagarna själva definierar sina kunskapsbehov och arbetsformer. Jag har svårt att se hur det överensstämmer med de korta kurser av generisk och självstudiekaraktär som myndigheterna föreställer sig, säger han.
Ekonomin kan styra studievalen
Utbildningspolitiken och det ekonomiska läget spelar också en viktig roll för utbildningarnas utveckling de kommande åren. Om studievillkoren försämras samtidigt med arbetsmarknaden är risken stor att ekonomin kommer att styra studievalen i allt högre utsträckning, snarare än ett genuint intresse.
– Vi går alltmer i den riktningen och det kommer att påverka vad som händer på utbildningsområdet. För om man alltid ska överväga vilka ekonomiska följder ens val får kan det vara svårt att förmå sig att exempelvis läsa en bok från 1800-talet – även om en sådan bok kan vara otroligt viktig för att förstå oss själva och vår samtid.
Det kan leda till att vissa ämnen får svårt att överleva. Färre studenter innebär mindre pengar, vilket på sikt innebär en krympande verksamhet och färre lärare. Det kan i sin tur betyda att ämnet, forskningen och kunskapstraditionen utarmas.
– Ämnena påverkas också av den mycket ojämna forskningsfinansieringen – har man bara råd att anställa en doktorand per år blir det svårt att bevara kunskapen och ta ut svängarna inom undervisning och forskning.
Svårt att mäta tvärvetenskap
När rektor Erik Renström intervjuades i LUM i slutet av förra året nämnde han tvärvetenskap som ett prioriterat område när det gäller utbildningarnas framtid. Anders Sonesson är inne på samma spår och han välkomnar ett ökat mått av tvärvetenskap.
Men han ser utmaningar även här.
– Det försvåras av att det är så olika villkor inom olika ämnen, och även av dagens utbildningssystem med dess krav på ämnesfördjupning, lärandemål och kunskapsmätning. Lärande på tvären innebär olika lärande, beroende på studenternas ämnesbakgrund, och detta är svårt att både mäta och definiera. Men det sker tack vare engagerade lärare och studenter.
”Vi är i en brytningstid”
Digitalisering är en punkt som lyfts fram i Lunds universitets strategiarbete. Anders Sonesson menar att beslut om digitala undervisningsformer bör tas nära undervisningen. Ännu viktigare än formen är kunskap om digitalisering – hur tekniken används inom samhällssektorer, yrken och vetenskap, men också för att påverka och styra. Han tror att vi framöver kan komma att se en blandning av nätbaserade och campusbaserade universitet.
– Lunds universitet blir inte bara det ena eller det andra, men det kommer troligen att uppstå slitningar mellan de två sätten att bedriva undervisning. Vi är i en brytningstid.
