Utanför Astronomihusets fönster håller den stålgrå decembereftermiddagen på att övergå till svart kväll. Det är tyst i de ödsliga korridorerna på andra våningen. Majoriteten av forskarna har bara någon vecka tidigare tömt sina kontor och flyttat över till Fysiska institutionen i samband med att Institutionen för astronomi och teoretisk fysik lades ned.
Inifrån bibliotekets rum Charlier, där den äldsta litteraturen är samlad, hörs röster. Eva Jurlander, som arbetat på Astronomibiblioteket i 45 år, betraktar hur konservatorn Alexandra Tengelin Nyström från UB försiktigt tar ut en handskriven bok från 1700-talet och slår in den i en svart sopsäck. Boken är en av ett drygt hundratal titlar som ska flyttas till UB i samband med att Astronomibiblioteket stängs och blir en del av det nya Fysik- och astronomibiblioteket.
– Jag känner mycket för de här böckerna. Det är lite vemodigt att lämna bort dem, men det känns tryggt att de tas väl om hand och får ett nytt hem, säger Eva Jurlander.
Tycho Brahes handskrivna originalarbeten
Astronomibiblioteket började ta form när observatoriet i Stadsparken byggdes 1867. Professorerna Carl Charlier och Knut Lundmark var dedikerade boksamlare som månade om att täcka in astronomins bredd och djup. 1901, i samband med en internationell astronomikonferens på 300-årsdagen av Tycho Brahes död, köptes en mängd exklusiva böcker in. Bland annat Brahes handskrivna originalarbeten tryckta på papper från astronomens eget tryckeri på Ven.
– Att de finaste böckerna nu ska restaureras, digitaliseras och göras tillgängliga för allmänheten är fantastiskt. Det är lätt att tro att en samling är konstant för all evighet, men samlingar förändras hela tiden, säger Annika Nilsson, bibliotekarie på Fysik- och astronomibiblioteket och projektledare för bokflytten.
Alexandra Tengelin Nyström arbetar effektivt med de handkolorerade praktverken. Bok efter bok viras in i plast och packas i flyttkartonger som sedan lastas in i en röd skåpbil som försvinner ned längs Sölvegatan.
Karantän som skydd mot silverfiskar
En ljum vårdag fyra månader senare tar Alexandra Tengelin Nyström emot i UB:s bokbinderi och konserveringsateljé. Astronomiböckerna har nu stått i karantän i tre månader för att undvika att skadedjur tar sig in i magasinen.
– Det är speciellt den långsprötade silverfisken vi är rädda för. Den äter cellulosa och är en riktig bov, säger hon.
Vid LUM:s besök har Alexandra Tengelin Nyström precis sorterat ut de böcker som ska kapslas, alltså läggas i måttanpassade lådor av syrafri kartong. Resten av samlingen, som var i bra skick, har hon överlåtit till sina kollegor Mats Larsson och Per Stobaeus, som sköter magasineringen.
Digitaliseringen inleds 2025
Några titlar som är i dåligt skick lagas av Carina Nilsson, bibliotekets tekniker inom bevarande. Trasiga omslag och ryggar åtgärdas med stärkelseklister, hylsor och infärgat japanpapper – en typ av papper som är härdigare än andra papperssorter.
– Det finns många godbitar i den här samlingen. Tidiga kopparstick och handkolorerade stjärnkartor i storformat! Det är verkligen crème-de-la-crème av astronomilitteratur, säger Alexandra Tengelin Nyström.
Nästa år ska digitaliseringsarbetet inledas. Då är förhoppningen också att producera en utställning av materialet, berättar Kristian Knutsson, bibliotekarie på UB:s avdelning för samlingar.
– Jag hoppas att det här kan få fler institutioner att ta en djupare titt i sina gamla samlingar och skåp. Det är inte omöjligt att det finns dolda skatter där ute. Och då är det bara att kontakta oss, säger han.
