Rankningen baseras på lärosätenas flygutsläpp, klimatmål, handlingsplaner och måluppfyllelse. För klimatmålen undersöks sex områden: totala växthusgasutsläpp, tjänsteresor, energianvändning, inköp, finansiella investeringar och avfall. Rankningen visar att lärosätena inte ligger i linje med Sveriges klimatmål.
– Alla lärosäten har ungefär samma utmaningar och fördelning av klimatavtrycket mellan olika kategorier som resor, lokaler, inköp och upphandling. Sen kan utfallet i rankingen skilja sig lite mellan de olika lärosätena beroende på vilka områden vi prioriterar och beslut vi tagit under året. Så resultatet var väntat. En viktig insats för oss inom LU under 2023 är att fortsätta minska vårt flygresande, så vi når vårt eget mål om en halvering av koldioxidutsläppen från 2019 till 2023, säger Claes Nilén, miljöchef vid Lunds universitet.
Klimatstudenternas egen kommentar om sin granskning av de svenska lärosätena är att de svenska lärosätenas klimatmål visar att de inte är tillräckligt ambitiösa för att ligga i linje med Sveriges 2030-mål. "Stora förändringar krävs i klimatarbetet framåt."
Läs klimatstudenternas rankning av lärosäten.
Klimatstudenterna
Klimatstudenterna är en nationell studentorganisation med en nationell styrelse lokala grupper runtom i Sverige. Klimatstudenternas ändamål är att hjälpa lärosäten att skyndsamt minska sina utsläpp så de kan minska med cirka 15 % årligen mellan åren 2019-2023 och sedan nolla ut sina utsläpp år 2030. Detta för att förhindra en global temperaturökning på 1,5 grader Celsius.