– Det är otroligt roligt! Jag hoppas vi 2024 publicerar över 40 artiklar, vilket borde vara realistiskt om man beaktar det ökade intresse vi sett, säger Per Mickwitz som är vicerektor med ansvar för forskning.
Lunds universitet har varit medlem sedan februari 2017. På senare tid har intresset för The Conversation ökat vid universitetet.
– Vi har ett behov av att ännu bättre nå ut med vår forskning, speciellt internationellt. En viktig kanal är The Conversation. Dels för att artiklar i The Conversation läses av många, dels för att de återpubliceras och sprids brett.
Artiklarna som publicerats i The Conversation under förra året handlar om allt från miljö och klimat till råttors beteende och fågelmatning. Mänsklig hälsa och psykologi är andra teman liksom samhällsvetenskapliga och politiska frågor, såsom Israel-Palestina-konflikten.
AI och fattigdom mest läst
Ola Hall är den forskare vid Lunds universitet som var mest läst under 2023. Han skrev tillsammans med två kollegor vid Halmstads universitet om AI och hur de tränat en djupinlärningsmodell att identifiera fattigdom. Totalt har den mer än 60 000 läsningar på plattformen.
Han beskriver samarbetet med The Conversation som effektivt och smidigt.
– När man forskar är man upp till öronen i sitt eget. Det är mycket man tycker är viktigt och redaktören hjälpte till med att fånga det mest intressanta. Vi fick också hjälp med språket och att göra texten mer begriplig. Redaktörerna på The Conversation är verkligen superkvalificerade.
Innan han skrev pitchen läste han The Conversation. Både för att kunna föreslå något som inte låg för nära redan publicerade artiklar och för att lära sig om vilken typ av artiklar som publiceras på plattformen.
– Jag visste att jag inte bara kunde skriva för specialister inom AI eller fattigdomsforskning utan ha med ett lite bredare perspektiv. Grejen med The Conversation är att det ska vara lite större penseldrag, kopplat till samhällsutveckling och inte ligga för nära de artiklar som vi ändå skriver.
Att det blev så många läsare var både roligt och överraskande, menar Ola Hall.
– Det är roligt att bli läst i sig men det är också så att nya samarbetsmöjligheter dykt upp. Det mest spännande är att en FN-tjänsteman hört av sig och vill samarbeta, säger Ola Hall.
”Roligt och kan leda till förändring”
Miriam Frankel är ett känt ansikte för många av de forskare som engagerat sig i The Conversation genom åren. Hon är vetenskapsredaktör på The Conversation, ursprungligen från Sverige, och fokuserar på skilda ämnen som fysik, rymden, neurovetenskap, psykologi och det typiskt svenska.
Finns det någon särskild artikel eller forskarsamarbete som du minns särskilt bra från dessa år?
– Det finns många, men jag måste ändå svara Sune Svanbergs fantastiska artikel om sin kollega, Lundaforskaren Anne L'Huillier. Det fanns mycket glädje och passion i den artikeln och den publicerades snabbt – dagen efter L'Huillier tilldelades 2023 års Nobelpris i fysik.
Många av medlemsuniversiteten i The Conversation UK är från Storbritannien. Vi är ett fåtal från Sverige. Vad kan vi göra för att nå fram i konkurrensen som svenskt lärosäte?
– Prioritera att kommunicera om er forskning för en allmän publik – universiteten i Storbritannien har länge haft press på sig att göra detta. De flesta forskarna ser det som en självklarhet.
– Det kanske kan tyckas vara slöseri med viktig forskningstid att skriva populärvetenskapliga artiklar, men ett annat argument är att skattebetalarna har en viss rätt att få veta vad deras pengar går till. Och ett ännu bättre argument är att det är roligt och kan leda till förändring – många av våra artiklar når beslutsfattare runt om i världen och citeras i rapporter av EU, OECD, WHO, NASA etc.
Vilka är dina bästa tips för forskare som vill skriva engagerande och populära artiklar?
– Ha en stark och engagerande ingress (första stycke) och använd ett enkelt språk – tänk dig att du berättar om din forskning för en vän över en fika. Det finns ett enormt intresse för vetenskap. Som redaktör förenklar jag därför sällan koncept eller idéer särskilt mycket – det som behöver förenklas är språket.