Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Nystart för Kungshuset

Tegelbyggnad. Foto.
Kungshusets baksida har blivit fram­sida sedan en ny entré tagits upp från ett fönster mot Universitetsplatsen. Foto: Kennet Ruona.

Flyttlådorna är uppackade, nya möbler på plats, konsten hängd och tekniken fungerar. Universitetsledningen med staber har flyttat in i Kungshuset.

Den nya entrén vetter mot Universitetsplatsen och fontänen. Innanför porten till universitetets äldsta byggnad luktar det nytt och modernt. En utställning om byggnaden, en hiss och ett nytt trapphus är det första som möter i entrén och den gamla sneda vindeltrappan i ek (som Karl XII aldrig red upp för, trots en vida spridd sägen om motsatsen) får man leta efter. Men den finns kvar där i tornet.

Kontor. Foto.
Karl Ageberg med kollegor på universitetets utvecklingsavdelning har fått kontor i Kungs­huset. Foto: Kennet Ruona

Gammalt och nytt går hand i hand i den omsorgsfullt renoverade byggnaden. På de tre första våningarna har 42 anställda gjort sig hemmastadda vid skrivborden. En del i öppna kontorslandskap, andra i egna rum. Rektor Erik Renström tillhör den -senare kategorin. När LUM tittar in i -rektorsrummet på tredje våningen är det dan före dan före monsieur le président Emmanuel Macrons visit i Lund och rektor fräschar upp skolfranskan genom att läsa högt från skärmen på laptopen. 

Man vid skrivbord. Foto.
Rektor Erik Renström pluggar tal på franska. Foto: Kennet Ruona

– Jag talar inte franska, men det är något lockande i att utsätta sig och jag inbillar mig att de uppskattar det. Jag har fått hjälp av Thierry Gilles på SOL att översätta det jag ska säga så jag tror det går bra.

Att ledning med staber flyttat in i Kungshuset är som att universitetet flyttat hem. Från 1688, när universitetet fick Kungshuset, och i nästan 200 år framåt, var byggnaden synonym med universitetet. 

Universitetsledningen flyttade från Universitetshuset 2018 och åren i evakueringsbyggnaden Wrangel har varit bra, tycker Erik Renström. Han menar att Wrangel ligger bättre till i förhållande till många institutioner. Samtidigt är Kungshuset en byggnad som ska vara befolkad, så att flytta känns rätt. 

– Jag är plikttrogen. Sätt mig var som helst så jobbar jag.

Man i arbetsrum med bokhyllor. Foto.
Per Mickwitz trivs i sitt nya arbetsrum i Kungshuset. Foto: Kennet Ruona

Vicerektor Per Mickwitz har bott in sig på våningen under. 

– Kungshusets bästa rum, säger han och tittar ut över Universitetsplatsen, men lägger snabbt till att alla andra tycker samma sak om sina rum. En detalj skiljer emellertid hans från övrigas.

– Rektor sitter rakt ovanför och blir han upprörd kan jag höra honom stampa, säger han och ler.

Kvinna hänger upp en målning. Foto.
Alexandra Altmark hänger konst. foto: Kennet Ruona

Alexandra Altmark på Skissernas Museum är en av dem som hängt konsten i Kungshuset. 41 verk, samtliga modern konst från omkring förra sekelskiftet och framåt, de allra flesta målade av skånska konstnärer och alla hämtade från Lunds universitets konstsamling. 

Det är inte slumpen som avgjort vilka målningar som hänger på väggarna.

– Vi har tänkt tema modern konst. Meningen är att konsten ska hänga i många generationer och fungera för olika människor. Det är ingen utställning utan mer brukskonst, säger hon.

Sal med pelare. Foto.
Carolinasalen användes tidigare bland annat för disputationer. Idag är salen inredd för möten och mingel. Pelarna sattes in på 1700-talet för att staga upp huset när en tung anatomisk teater placerades på våningen ovanför. Foto: Kennet Ruona
Rum med soffgrupp och tre ljudisolerade telefonburar. Foto.
Gammalt möter nytt i Kungs­huset. Foto: Kennet Ruona
Runt sammanträdesbord i runt rum. Foto.
Högst upp i tornet finns ett modernt sammanträdesrum med uppgång till torntaket. Foto: Kennet Ruona
Sammanträdesrum med långt bord. Foto.
På vindsvåningen går det att ha ­större sammanträden. Foto: Kennet Ruona
Rum med bord och stolar. Foto.
Köket ligger på vindsvåningen. Foto: Kennet Ruona
Spiraltrappa i trä uppifrån. Foto.
Den nuvarande ektrappan i tornet byggdes i början av 1730-­talet som en kopia av den som fanns där tidigare. Nu har den sneda och vinda trappan kompletterats med ett modernt trapphus och en hiss. Foto: Kennet Ruona

Kungshuset genom tiderna

Kungshuset byggdes åren 1578–84 på uppdrag av den danske kungen Frederik II som residens för hans länsherre och för kungen själv när han var i stan.

År 1660, två år efter att Skåne blev svenskt, köpte Lundabiskopen Peder Winstrup Kungshuset som privat­bostad. När Lunds universitet invigdes 1668 öppnade biskopen sitt hem för invigningsfesten med 600 gäster!

Till en början saknade universitetet egna lokaler och undervisningen fick bedrivas i Domkyrkan och Liberiet. På 1680-talet drog den svenska kronan in Kungshuset från Winstrups arvingar och skänkte det 1688 till universitetet. Nu började en nästan tvåhundraårig period för Kungshuset som huvudbyggnad för Lunds universitet, då merparten av universitetets verksamhet rymdes i huset.

Kungshuset var i mycket dåligt skick när universitetet fick det och åtskilliga renoveringar och ombyggnader har genomförts genom åren. I mitten av 1700-talet fick huset mansardtak, ljus putsad fasad, en anatomisk teater för dissektion av lik och ett astronomiskt observatorium i tornet.

1837–39 genomfördes en större ombyggnad under ledning av Axel Nyström och C G Brunius då huset bland annat byggdes på med en våning och fick sadeltak. Huvud­ingången i tornet fick en ny portal av sandsten från de rivna murarna som tidigare omgett Lundagård.

I samband med Helgo Zettervalls renovering 1877–79 fick Kungshuset sitt nuvarande utseende. Putsen togs bort och gavlarna och tornet fick kreneleringar.

Under slutet av 1800-talet användes Kungshuset huvudsakligen som bibliotek och under 1900-talet bedrevs här mest undervisning, främst inom humaniora. Filosofiska institutionen hade länge lokaler i huset, men flyttade till LUX 2014.

Om LUM

Lunds universitets magasin LUM utkom första gången 1968.
Den tryckta tidningen utkommer idag med 6 nummer per år och når samtliga anställda .
Jan Olsson är redaktör och Eva Johannesson är ansvarig utgivare. 

Kontakta LUM:s redaktion

LUM in English