Den 31 januari 2020 bekräftades det första covid-fallet i Sverige hos en person som hade rest hit från Kina. Men det var när sportlovsfirarna återvände hem, främst från Italien och Österrike, som smittan börajde få fäste i landet. Det var för ganska exakt fyra år sedan. Nu påbörjades en intensiv kapplöpning i gång hos sjukvården, forskare och myndigheter: hur ska pandemin bekämpas och följderna hanteras?
Forskare kan efter etikprövning sammanlänka register från olika källor på ett sätt som myndigheter inte får göra. Den möjligheten kan ge svar på en lång rad viktiga frågor när det uppstår en bred hälsokris.
– Vi kan följa befolkningsgrupper i olika register, studera utvalda grupper som provtas, fyller i enkäter eller registrerar symtom i en app, säger Jonas Björk, professor i epidemiologi vid Lunds universitet.
Han menar att registerdata hade kunnat användas ännu mer under pandemin för att få reda på vilken effekt olika insatser hade på smittspridningen. Som till exempel 70+-rekommendationen, skolstängningar, munskydd och besöksförbud.
– Vi saknade färdiga strukturer för att snabbt kunna göra sådana utvärderingar. Tidigare har forskning kring infektionssjukdomar ofta betraktats som ett separat isolerat forskningsfält, ofta lite styvmoderligt behandlat i jämförelse med satsningar som gjorts på forskning kring kroniska sjukdomar. Jag tror att det blir en bestående förändring i synsättet på infektionssjukdomar framöver, säger Jonas Björk.
Följer upp intensivvårdspatienterna
Totalt intensivvårdades 498 patienter i Region Skåne under pandemin. Hur gick det för dem?
Ingrid Didriksson är doktorand vid Lunds universitet och intensivvårdsöverläkare vid Skånes universitetssjukhus. Hon ingår i en forskargrupp som nu följer upp patienterna.
– Det är mycket vi inte vet vid en helt ny och svår sjukdom. Att mäta dödlighet är en viktig aspekt, men att veta hur det går för patienterna på lång sikt är otroligt betydelsefullt för att kunna ge bra information, erbjuda vidare stöd och lära oss mer om samband mellan det vi gör på IVA och hur det går för patienterna på sikt, säger Ingrid Didriksson.
Studien pågår. Vid tremånadersuppföljningen var 303 personer i livet. En tredjedel hade god fysisk återhämtning. Vid ettårsuppföljningen hade två tredjedelar en god fysisk återhämtning.
Livshotande tillstånd för barn
I mars och april 2020 kom rapporter om barn som drabbades av ett allvarligt inflammatoriskt tillstånd som kunde vara livshotande. Efter att ha blivit friska efter en mild, ofta symtomfri, covidinfektion, drabbades barnen 4–6 veckor senare plötsligt av hög feber och påverkan på ett eller flera organ i kroppen. Ofta krävdes intensivvård. I ett så akut läge där man översköljs av information vill man gärna agera, men Robin Kahn, barnreumatolog vid Skånes universitetssjukhus och docent vid Lunds universitet, lyfter vikten av att hålla huvudet kallt.
– Det är så klart en balansgång och man vill agera i en kris. Men det krävs att man snabbt kan inhämta data och diskutera med andra, säger Robin Kahn.
Barnreumatologer från hela Sverige samlades till regelbundna digitala möten. Hur skulle man behandla de barn som drabbas av hyperinflammationen covid?
– En sak vi lärde oss är att om man sätter sig tillsammans och vill åt samma håll, då kan man göra väldigt mycket, säger Robin Kahn, som är med och leder den enda studien i världen som inkluderar samtliga barn som drabbas av hyperinflammation.
Fortfarande återstår att hitta pusselbiten som förklarar vad det är som sker när hyperinflammationen sätter i gång.
Ställde om snabbt
Epidemiologiforskaren Jonas Björk lyfter ett par saker som universiteten i Sverige kan vara extra stolta över:
– Att vi så snabbt under en eskalerande hälsokris kunde ställa om forskningen för att söka svar på angelägna frågor om smittspridning, behandlingsalternativ, vaccineffekter, långtidseffekter på annan hälsa med mera. Men också för att studera indirekta och icke-medicinska effekter såsom påverkan på ekonomi och levnadsvillkor. Forskningen kunde genomföras snabbt och i de flesta fall utan att kvaliteten blev lidande, och genomfördes inte sällan i nya konstellationer på tvärs över ämnesgränserna.
