– De senaste åren har reglagen skruvats upp rejält och spännvidden i vad man som vetenskapligt ombud ska hantera har ökat, säger Mats Johansson, koordinator för universitetets vetenskapliga ombud.
Störst förändringar har det varit inom humaniora, teologi och samhällsvetenskap. Björn Petersson på Filosofiska institutionen har varit ombud för HT-fakulteterna och Juridiska fakulteten sedan sommaren 2019.
– Jag har fått väldigt många frågor kring etikprövning och hur man ska hantera känsliga personuppgifter. Det var jag inte riktigt beredd på, för så var det inte i början.
Diskussionspartner
Ibland vet han svaret och kan hjälpa till direkt. Ibland hänvisar han vidare. Ofta handlar det om att vara en diskussionspartner. Han betonar att det aldrig handlar om att utreda eller komma med pekpinnar – de vetenskapliga ombuden finns för att hjälpa.
Inom medicin har etikprövning varit rutin i många år. Inom humaniora och samhällsvetenskap forskas det också på människor men där har etikprövning varit långt ifrån lika etablerad. I takt med att tillsynen skärpts de senaste åren har fler forskare anmälts för misstänkta brott mot lagen. Anmälningarna har lett till stress och frågorna till de vetenskapliga ombuden har blivit fler.
– Det är många projekt på HT som hanterar känsliga personuppgifter, säger Björn Petersson.
Detsamma gäller samhällsvetenskap. Ett typexempel är forskning om människors politiska åsikter. I vissa fall kan kravet på etikprövning tyckas orimligt. Ett exempel är statsvetare som måste etikpröva forskning på offentliga riksdagsprotokoll, det vill säga dokumentation av vad folkvalda politiker sagt i riksdagens talarstol.
– Etikprövningslagen var inte tänkt så men det har blivit en konsekvens. Nu görs en översyn av lagen och vi får se var den landar, säger Mats Johansson.
Känsligt med öppna data
Frågor kring öppna data hamnar ibland hos universitetets vetenskapliga ombud. Ofta kommer kraven på öppenhet från forskningsfinansiärer och vetenskapliga tidskrifter. Samtidigt kan kraven på öppenhet hamna i konflikt med att data måste förvaras på ett säkert sätt. Vissa uppgifter är skyddsvärda och får inte delas hur som helst.
– Det finns fler saker att tänka på idag och än fler blir det vid internationella samarbeten. Hur ska känsliga personuppgifter hanteras i sådana samarbeten? Vilka avtal måste finnas och vem ansvarar för vad? Oftast går det att lösa men utmaningarna har blivit större, säger Mats Johansson.
Rörigt många medförfattare
De senaste åren har universitetets vetenskapliga ombud även fått fler frågor kring författarskap till vetenskapliga artiklar. Omfattande samarbeten mellan forskare vid olika universitet kan resultera i ett myller av författare när artikeln publiceras. Den som står som författare har ett ansvar även om ens eget bidrag varit litet. Rena gåvoförfattarskap där forskare som inte alls bidragit tillåts stå som medförfattare förekommer också, trots att det strider mot författarskapsreglerna. På så vis får de meritvärden de inte borde ha fått och kan på ett otillbörligt sätt gynnas vid framtida tjänstetillsättningar.
Men att stå som författare är inte alltid en vinn-situation. Om artikeln anmäls och konstateras innehålla fabriceringar, plagiat eller annan oredlighet så händer det att forskare som står som medförfattare vill frånsäga sig ansvar för arbetet.
