Det framgår av en utredning som Universitetskanslersämbetet, UKÄ, gjort på regeringens uppdrag och som släpptes i mitten av maj. Utredningen bygger bland annat på enkätsvar från lärare, forskare och doktorander vid svenska lärosäten och på remissvar från lärosätena om hur de arbetar med att främja och värna akademisk frihet.
UKÄ konstaterar att Sverige har god akademisk frihet i ett internationellt perspektiv. Den kollegiala styrningen och beslutsordningen framhålls av många lärosäten – däribland Lunds universitet – som central för detta.
Politisk styrning utmanar
Samtidigt anser alltså många att den akademiska friheten är utmanad. Framför allt anser de som svarat på enkäten att det är externa faktorer som politisk styrning och forskningsfinansiering som bidrar. Just finansieringen nämner också LU i sitt remissvar – eftersom externa medel allt oftare tilldelas specifika områden påverkar det forskares frihet att själva välja område och forskningsobjekt. De flesta lärosäten har också svarat att hot och trakasserier mot forskare och lärare har ökat, vilket också är en utmaning för den akademiska friheten.
Bland de interna faktorerna nämns i enkätsvaren främst homogenitet och likriktning inom akademiska miljöer som faktorer som utmanar.
