Ordlista – grafiska termer

# | A | B | C | D | E | F | G | H | I | J | K | L | M | N | O | P | Q | R | S | T | U | V | W | X | Y | Z | Å | Ä | Ö

#

4+0. Fyrfärgstryck på ena sidan av ett ark, inget tryck på andra sidan. 

4+4. Fyrfärgstryck på båda sidorna av ett ark. 

A

A-format. Den vanligaste formatstandarden för pappersformat i Europa. Grundformatet A0 har en yta på 1 kvadratmeter. De vanligaste formaten i serien är:

A0: 841x1189 millimeter.

A1: 594x841 millimeter.

A2: 420x594 millimeter. 

A3: 297x420 millimeter.

A4: 210x297 millimeter. 

A5: 148x210 millimeter. 

A6: 105x148 millimeter.

Adobe Acrobat Reader. Ett gratisprogram som behövs för att visa PDF-filer. I Mac-miljö är PDF sedan länge standard.

B

Big. En vikmarkering som görs med en rundad egg för att underlätta vikning (falsning) av tjockt papper. 

Bestruket papper. Papper vars yta jämnats ut för att erhålla goda tryckegenskaper.

C

CMYK. Cyan, Magenta, Yellow och blacK (eller Key-colour), de fyra färger som används för att återskapa alla andra färger vid fyrfärgstryck och utskrift.

Cyan. Den blå delfärgen i CMYK.

D

Dekorfärg. Färgblandning som är färdig innan den trycks. Dekorfärg används enskilt eller tillsammans med CMYK och bland annat vid behov av nyanser och effekter som CMYK inte kan återge, som väldigt skarpa eller fluorescerande färger och metalliceffekt.

Digitalt provtryck. En digital återgivning av ett tryckoriginal (vanligen PDF), som tryckeriet har processat i en så kallad RIP. Tryckeriet skickar det digitala provtrycket till kunden för kontroll och godkännande innan tryckningen startar. 

Se vidare under RIP.

DPI. Dots Per Inch. Ett mått på en skrivares eller sättares upplösning. Används ibland felaktigt i stället för PPI.

E

Efterbehandling. Det arbete som görs med de färdigtryckta pappersarken för att färdigställa produkten, till exempel skärning, bigning, prägling, falsning, häftning och limning.

EPS. Encapsulated PostScript. Ett filformat som kan innehålla både pixelgrafik och objektgrafik. Alla de vanliga bild- och layoutprogrammen kan hantera EPS-filer.

F

Falsa. Att vika ett eller flera sammanlagda pappersark.

Folder. En trycksak som består av ett ark som falsats en eller flera gånger.

FTP. File Transfer Protocol. En standard för filöverföring via internet. Hanteras med särskild programvara eller via webbgränssnitt.

Fyrfärgstryck. Tryck med de fyra grundfärgerna, cyan, magenta, gul, svart (CMYK).

Färgmängd. Den totala mängden färg som trycks på en enskild punkt. Då CMYK är fyra separata färger kan alltså 400% färg uppnås, vilket normalt aldrig bör hända. Dagstidningspapper tål till exempel normalt max 240% färg.

Färgprofil. En digital fil med information om en enhets färgomfång. En färgprofil för skärm justerar skärmvisningen och är nödvändig vid professionellt arbete med bilder/grafik. En färgprofil för tryck innehåller data för konvertering till CMYK och skärmsimulering och kan också innehålla data för färgmängd, pappersfärg och punktförstoring etcetera.

G

Glättat papper. Papper som har behandlats för att få en glansig yta. Kallas också för gloss.

Grafisk profil. Det sammantagna visuella uttrycket hos till exempel ett företags eller en organisations grafiska kommunikationsmaterial. Uttrycket används normalt även för den sammanställning av riktlinjer som görs för att vägleda vid formgivning enligt en grafisk profil.

Gridmall. Ett malldokument uppbyggt efter ett mönster (grid) i avsikt att underlätta layoutarbete.

H

Högupplöst. Ett relativt begrepp som egentligen bara betyder att en bildfil har minst tillräcklig upplösning för sitt ändamål. Ofta avses originalbild i full upplösning från digitalkamera.

I

ICC. International Color Consortium – en internationell organisation inom den grafiska branschen som arbetar med färghantering och står bakom standarden med ICC-profiler för färgstyrning. En färgprofil har ändelsen ICC på Mac-datorer och ICM i Windowsmiljö.

Se vidare under Färgprofil

Indexerad färg. En begränsad färgpalett som används för bilder på webben då snabb inläsning är prioriterat framför bildkvalitet.

J

Joboption. En inställningsfil för Acrobat Distiller och InDesign för export av PDF. Genom att läsa in en joboption-fil får du enkelt korrekta inställningar för till exempel PDF-version, upplösning, färghantering och komprimering.

JPG. Joint Photographic Experts Group – en standard framtagen av en branschsammanslutning med just det namnet. En standard för destruktiv filkomprimering som lämpar sig bäst för fotografiska bilder.

L

Layout. Form och samspel mellan text och grafik på en avgränsad yta, som till exempel en tidning, affisch eller bok.

LPI. Lines Per Inch. Benämning på tätheten mellan de punkter som ett raster är uppbyggt av.

Se vidare under raster

M

Magenta. Den röda delfärgen i CMYK.

O

Obestruket papper. Papper som inte har ytbehandlats. Exempel är kopieringspapper eller bokpapper.

Objektgrafik. Grafik uppbyggd av matematiskt definierade kurvor. Kan redigeras och storleksförändras utan kvalitetsförlust. Kallas även vektorgrafik.

Offset. Traditionell tryckteknik där färgen förs på tryckunderlaget genom att sättas av från plåt till tryckunderlag via en gummiduk. Varje delfärg (normalt cyan, magenta, gul och svart) trycks var för sig. Tekniken möjliggör även tryck med dekorfärger, till exempel extra starka eller fluorescerande färger och metallicfärg.

Original. Den eller de filer som lämnas till tryck eller annan bearbetning.

Oskarp mask. Ett kraftfullt skärpefilter i Photoshop som verkar genom att öka kontrasten mellan intilliggande pixlar. Namnet kommer av en gammal, analog term.

P

Pantone/PMS. Pantone Matching System. Kallas ofta bara Pantone eller PMS. Det vanligaste dekorfärgsystemet i den grafiska branschen.

Se vidare under Dekorfärg

Pappersdummy. Ett otryckt, men för övrigt färdigt exemplar av en trycksak, i samma papperskvalitet och vikt som det planerade slutresultatet. Pappersdummy kan beställas från tryckeriet inför tryck av stora upplagor för att få en känsla av slutresultatet eller beräkna vikt inför utskick.

PDF. Portable Document Format. Ett dokumentformat utvecklat för att så långt som möjligt på skärm efterlikna tryck/utskrift. Branschstandard för leverans av tryckoriginal och utbyte av korrektur och digitala dokument. 

Sedan Lagen om tillgänglighet till digital offentlig service började gälla i Sverige 1 januari 2019 gäller att dokument som publiceras på webben i första hand ska vara tillgänglighetsanpassade PDF:er. 

Läs mer om tillgängliga dokument

Pixel. Den minsta beståndsdelen i en digital bild. En pixel har i sig ingen bestämd storlek.

PNG. Portable Network Graphics. Digitalt bildformat. Delvis utvecklat för att ersätta det äldre GIF-formatet. Framförallt avsett för grafiska bilder, så som exempelvis logotyper, för skärmvisning. Fungerar sämre med fotografiska bilder.

PPI. Pixels Per Inch. Anger vilken upplösning en digital bild har. I trycksammanhang krävs normalt cirka dubbelt så hög PPI som rastertäthet (LPI).

Prepress. Ett samlingsbegrepp för allt förberedande arbete med material inför tryck. 

Provtryck. Inom modern grafisk produktion heter det egentligen förprovtryck. Består idag oftast av en simulering i digital tryckpress/skrivare i syfte att ge kunden en bild av det slutliga tryckresultatet.

R

Raster. Det punktmönster som är nödvändigt för att återge färgtoner och nyanser i tryck. I traditionellt raster ligger punkterna ordnade i ett bestämt mönster. Tonskillnader skapas genom att punkternas storlek varierar medan tätheten är konstant. Vid olika tryckmetoder och på olika underlag används olika täthet. Normalt broschyrtryck ligger ofta på 150–200 lpi (Lines Per Inch) och dagspresstryck på 85–100 lpi. Termen kommer ursprungligen från det analoga filter som användes vid reproarbetet före den digitala tekniken.

Se även stokastiskt raster

RGB. Röd, grön och blå. Alla färger som visas på skärm visas med olika blandningar av röd, grön och blå. Svart är 0% och vitt är 100% av alla färgerna. Normalt anges färgmättnaden i 0–255 nivåer.

RIP. Raster image processor. En komponent som omvandlar originalets innehåll till skrivarpunkter, som utgör den data som skickas vidare in i skrivare, fotosättare eller plåtsättare.

S

Separera. Att konvertera en RGB-bild eller -grafik till CMYK inför tryck.

Silk. Bestruket papper med sidenmatt yta, vilken ger både god läsbarhet och bildåtergivning.

Skärmärken. De märken vid hörnen av en trycksak som talar om var den färdiga trycksaken ska renskäras till slutligt format.

Smetning. När färgmängden i tryck blir för hög för underlaget smetar färgen av sig och resulterar i oönskat avtryck på motstående sida i till exempel en folder eller tidning. Det kan bland annat bero på fel i själva tryckningen eller att en bild är separerad till CMYK med fel färgprofil.

sRGB. En standardiserad RGB-färgrymd, framtagen för att representera en genomsnittlig datorskärm. sRBG används för att uppnå en godtagbar, genomsnittlig färgvisning på webben, eller i andra lägen när du behöver producera bilder som ska visas på enheter du inte själv kan kontrollera.

Stans. När ett ark ska ha annan form än rektangulär används en stans för att stansa ut formen.

Stokastiskt raster. Kallas också slumpraster, ett raster som inte ligger i ett bestämt mönster. Punkternas storlek är konstant och tonskillnader skapas genom att antalet punkter varierar. Bläckstråleskrivare använder normalt stokastiskt raster.

Stödlinjeraster. Ett system av stödlinjer som används för att underlätta placering av objekt vid layoutarbete.

Svart- och vitpunkt. Normalt den mörkaste respektive ljusaste punkten i ett foto. Den önskade svart- respektive vitpunkten i en bild är sällan helt svart eller vit i en originalbild och måste därför justeras. När du justerar en punkt till svart respektive vit i ett foto påverkar du hela bildens konstrast.

U

Upplösning. Täthet, normalt uttryck för hur många pixlar i rad per måttenhet en bild eller en utenhet har (som till exempel skärm eller skrivare). Uttrycket används ofta för att ange en bilds totala antal pixlar, vilket egentligen är pixelomfång.

Utfall. När ett objekt (grafik eller färgplatta etcetera) ska gå ända ut i kanten på en trycksida måste objektet i originalarbetet placeras så att det sträcker sig en bit utanför sidans kant. Detta för att undvika vita kanter när arket sedan skärs ner till slutligt format. Normalt utfall är cirka 3–5 mm.

V

Vektorgrafik. 

Se objektgrafik