Beräkningsvetenskap använder datorsimuleringar och maskininlärning för att göra prognoser och analyser eller för att ersätta experiment. Man hanterar stora datamängder för att söka mönster, samband och trender. Beräkningsvetenskapen är till nytta inom ett mycket brett fält av frågeställningar, vilket har medfört ett växande behov av att samla kompetensen och att utbyta erfarenheter över ämnesgränserna.
Behov på flera fakulteter
För ett par år sedan gjorde Naturvetenskapliga fakulteten en utredning kring behovet. Utredningen visade att det pågår beräkningsvetenskapliga samarbeten på många olika nivåer inom universitetet; både inom och mellan enskilda institutioner, men också mellan fakulteter – särskilt mellan naturvetenskapliga och medicinska fakulteterna och LTH, men även områden som humaniora, samhällsvetenskap och ekonomi berörs, liksom MAX IV och ESS.
Utredningen konstaterade också att många forskare i grunden har liknande problem och använder samma beräkningsmetoder, men att det saknas möjligheter som hjälper dem att dra nytta av varandras kompetens. I maj i år skapades inom Naturvetenskapliga fakulteten ett nätverk bestående av ett 40-tal forskare som sysslar med beräkningsvetenskap.
– Detta kommer att främja interdisciplinära forskningsprojekt, säger Philipp Birken, professor vid Matematikcentrum och en av initiativtagarna till fakultetens satsningar inom beräkningsvetenskap.
Nya tvärvetenskapliga samarbeten
Och från september i år har Naturvetenskapliga fakulteten även startat en forskarutbildning i beräkningsvetenskap. Tobias Ambjörnsson, universitetslektor vid Centrum för miljö- och klimatvetenskap, håller i trådarna.
– Med forskarutbildningen i beräkningsvetenskap öppnar vi upp för samarbeten över institutionsgränser men även för samarbeten mellan naturvetenskap och andra ämnesområden där beräkningar och modellering av tradition inte är lika starka, säger han.
Det tvärvetenskapliga perspektivet är också skälet till att Naturvetenskapliga fakulteten förra hösten satsade på att skapa masterutbildningar inom beräkningsvetenskap. Då startades åtta masterinriktningar där studenterna nu kan plugga beräkningsvetenskap med fokus på bland annat geologi, naturgeografi, kemi, biologi, miljövetenskap eller fysik.
– Söktrycket har varit jättehögt till höstens antagningar. Intresset från internationella studenter är otroligt stort, säger Philipp Birken som ansvarar för masterutbildningarna.
