Det är en varm sensommardag mitt på Österlen. Stockrosorna står i givakt längs husväggarna och det finns nästan inte ett moln som skymmer den vidunderliga utsikten ner mot Hanöbukten. För sex år sedan köpte Jenny Wigén och hennes man sommarstugan i Södra Mellby och året efter skaffade hon sitt första bisamhälle. Tanken på att forska om honung kom först senare.
– Sedan jag var liten har jag sökt mig till natur och djur och att nu som vuxen få vara delaktig i ett ekosystem tillsammans med bina, ger en väldig känsla av tillhörighet. Dessutom älskar jag honung!
Jenny Wigén doktorerade i inflammationsforskning vid LU, och fortsatte under postdoctiden med att undersöka inflammatoriska processer vid metabola sjukdomar. Som barn fick hon diagnosen Bechterews sjukdom – en kronisk autoimmun sjukdom som förstör lederna.
– Jag är övertygad om att sjukdomen utlöstes av stress och ensidig, blek kost med mycket vitt bröd i kombination med min genetiska bakgrund. Sjukdomen gör att jag blir stelare och stelare och har alltid fått mig att känna mig som ett instängt barn i en tantkropp.
Som vuxen har Jenny Wigén alltmer börjat förstå bandet till naturen och hur kosten påverkar hennes sjukdom. Biologisk mångfald är inte bara viktig i ekosystemen, utan även i vår tarm. Själv har hon slutat äta kött och ersatt det med grönsaker med mycket antioxidanter. Och så äter hon självklart mycket honung.
Bikuporna ligger under fruktträden. Jenny Wigén sätter på sig bidräkten och lyfter av locket till en av kuporna. I det översta plastskiktet samlas propolis in, ett ämne som bina använder för att skydda kupan mot sjukdomar. Ämnet har i årtusenden använts för sina antiinflammatoriska och antibakteriella egenskaper. De aktiva ämnena består av så kallade polyfenoler, samma aktiva ämnen som finns i honungen och som ger olika bär deras färger.
– Jag jobbar i en forskargrupp som studerar KOL, en kronisk lungsjukdom. Min tanke är att polyfenolerna i propolis och honung verkar antiinflammatoriskt och hämmar sjukdomsutvecklingen. Genom att odla bovete vid bikuporna producerar bina en mörk honung. Ju mörkare honungen är, desto högre halt av polyfenoler.
Eftersom upp till 80 procent av vårt immunförsvar förekommer i tarmen, finns det stor potential att via kosten påverka folksjukdomar som KOL. Hennes tes är att honung gynnar en hög diversitet i tarmfloran och från tarmen, via blodet, kan lungorna nås av den antiinflammatoriska effekten som honungen har. Från Dr P Håkanssons stiftelse har hon fått forskningsanslag för sitt projekt och samarbetar nu med LTH:s forskare inom livsmedelsteknik.
Men hon är inte den enda i familjen som forskar. Hennes man Mattias Magnusson är också han forskare vid LU och det blir mycket forskningssnack hemma hos paret. De hjälper varandra med problem, läser varandras texter och Mattias assisterar i bigården vid behov.
– Det blir lite som en livsstil. Eftersom nördighet är en förutsättning när man forskar, är det skönt att bo med någon som är likadan.
