I projektet Pedagogisk meritering har projektledarna Rachel Forsyth och Lena Christensen fokuserat på hur det kan bli lättare att värdera undervisning i det akademiska karriärbygget. Traditionellt har forskning vägt tyngre när det gäller till exempel befordran, både vid svenska universitet och internationellt. Tidigare insatser har gjorts för att minska klyftan, till exempel genom pedagogiska akademier för excellenta lärare på några av fakulteterna, men nu är tanken att hela strukturen ska förändras.
– Vi vill etablera ett system som spänner över hela universitetet. Oavsett var du jobbar ska du ha samma möjligheter. Det här är ett pedagogiskt ramverk för hela universitet, säger Rachel Forsyth.
Fyra lärarnivåer
Ett konkret förslag i rapporten är att alla årliga utvecklingssamtal för lärare ska omfatta en diskussion även om pedagogiska målsättningar och resultat. Där kan läraren och prefekten resonera kring undervisningens utfall och lärarens planer framåt. I förslaget finns fyra nivåer att utgå från när man sätter upp mål – kompetent lärare, meriterad lärare, excellent lärare och ledande lärare. Förhoppningen är att de ska underlätta diskussionerna.
– Framför allt unga akademiker som ofta har vikariat eller är anställda som postdocs ska kunna känna sig säkra på att deras erfarenheter av undervisning värderas. Och om man vill bli professor ska ramverket göra det möjligt att bli det baserat på undervisning och inte enbart forskning. Det är möjligt redan i dag, men det är ganska ovanligt i praktiken, säger Lena Christensen.
Viktig signal utåt
Förutom att enskilda lärares karriärer påverkas, ska det nya ramverket också skicka en viktig signal om Lunds universitet som arbetsgivare och lärosäte.
– Det är ett sätt att visa att universitetet tar undervisning väldigt seriöst. Så har det visserligen alltid varit, men nu har vi ett sätt att prata om det, säger Rachel Forsyth.
