Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Hur kan LU bli en mer klimakterievänlig arbetsplats?

A woman sitting by a lake.
FOTO: MARIA_SBYTOVA/Smartphotos

De flesta kvinnor kommer någon gång under sitt yrkesliv att befinna sig i klimakteriet. Hur kan en arbetsplats riggas för att underlätta för anställda i övergångsåldern? Ett pilotprojekt vid Lunds universitet undersöker frågan.

Svettningar, humörsvängningar och dålig sömn. Många kvinnor lider av att vara i klimakteriet. Enligt en studie från 2021 publicerad av Socialstyrelsen har 60 procent måttliga eller svåra besvär i samband med övergångsåldern. 

– Då är det rimligt att ställa sig frågan hur en arbetsplats kan riggas för kvinnor i övergångsåldern, säger Cheryl Sjöström, koordinator vid Centrum för miljö-och klimatvetenskap vid Lunds universitet.

Cheryl Sjöström leder det pilotprojekt som etablerades på Lunds universitet 2024 med målet att göra Lunds universitet till en mer klimakterievänlig arbetsplats. Pilotprojektet görs i samarbete med Gerdahallen och finansieras av Hållbarhetsfonden. Projektet innebär att en grupp anställda vid Lunds universitet tränar tillsammans samtidigt som de tar del av föreläsningar om klimakteriet. Allt under arbetstid.

– Föreläsningarna tar upp olika faktorer som kan påverka upplevelsen av klimakteriet, till exempel fysisk aktivitet, hormonbehandling och kost. Men vi pratar främst om hur klimakteriet påverkar hela kroppen samt de möjligheter som finns för att påverka negativa effekter av klimakteriet på arbetsplatsen, exempelvis friskvårdstimmen. Vi går också igenom den forskning som finns om träning och menopaus, säger Cheryl Sjöström.

En rad liknande initiativ pågår på andra arbetsplatser i Sverige. IKEA släppte hösten 2024 en klimakterieguide för företagets anställda. Partille kommun initierade en klimakteriesatsning år 2022.

– Svenska arbetsplatser börjar så smått att ta den här frågan på allvar. Och jag vill också uppmana universitetets chefer att våga prata om klimakteriet på medarbetarsamtal. Där kan man lyfta väldigt enkla frågor som gör stor skillnad. Det kan handla om att fråga om medarbetare har möjlighet till återhämtning, om hon hinner utnyttja sin friskvårdstimme eller om temperaturen på kontoret behöver sänkas, säger Cheryl Sjöström. 

Talar på Forum Jämställdhet

Cheryl Sjöström är inbjuden att tala om projektet vid Forum jämställdhet som arrangeras 5–6 februari i Lund. 

– Jag ser fram emot att berätta om vad som händer i den kvinnliga kroppen innan och under klimakteriet, för det är så mycket mer än värmevallningar. Jag kommer också att vilja utmana deltagarnas bild av vem kvinnan i klimakteriet är – nämligen en stark och viktig person i arbetet, i familjen och i samhället i stort, säger Cheryl Sjöström.

– Kvinnor i medelåldern är en överrepresenterad grupp när det gäller sjukskrivning för utmattning. Det kan finnas anledning att tro att många diagnostiseras med utmattning i stället för klimakteriebesvär, med felaktig behandling såväl som arbetsanpassning som följd, säger Caroline Amarelle, HR-specialist inom arbetsmiljö och hälsa vid Lunds universitet.

Universitetet tar varje år fram statistik avseende sjukfrånvaro för anställda. Den omfattar samtliga befattningar, som professorer, doktorander och administrativ personal. Statistiken har fram till 2024 varit för trubbig för att kunna göra en mer nyanserad analys. Åldersgrupperna har nu ändrats så att statistiken framöver gäller 40–49 år och 50–59 år och inte som tidigare, 30–49 år.

Cheryl Sjöström har en bakgrund som forskare vid Lunds universitet. Pilotprojektet är dock inte en forskningsstudie utan kommer att resultera i en rapport som presenteras för Hållbarhetsfonden år 2025. 

Fem anledningar att träna under klimakteriet

Under hösten har en grupp anställda fått klimakteriekunskap och tränat tillsammans i ett pilotprojekt. Cheryl Sjöström är en av initiativtagarna och målet är att normalisera klimakteriet genom att ta bort stigmatiseringen och öka förståelsen vid Lunds universitet.

1. Hålla huvudet kallt och klokt

Sömnproblem, trötthet, nedstämdhet och humörsvängningar hör till de vanligaste symptomen som påverkar vårt mentala välmående under klimakteriet. Prestationen och motivationen på jobbet kan dala. Fysisk träning ger hjärnan en kick av ”feel-good-hormoner” som håller oss skarpa och glada. Serotonin, en signalsubstans i hjärnan som spelar en central roll för vårt humör, välbefinnande och energinivåer, frigörs när du tränar.

2. Minska symptom

Studier visar att styrketräning har god effekt för att lindra symptom av klimakteriet såsom värmevallningar och svettningar. Det räcker med styrketräning 2–3 gånger i veckan. Men fokusera inte för mycket på mängden – all träning är bra träning!

3. Bygga motståndskraft

Vid 40 års ålder börjar kvinnor förlora muskelmassa på grund av minskade östrogennivåer, och bentätheten minskar. Styrketräning förstärker muskel- och benmassan och förbättrar ditt immunsystem så att du inte blir sjuk lika ofta. Sömnen förbättras, vilket ger motståndskraft för hjärt-kärlsjukdom och högt blodtryck.

4. För ekonomin

Kvinnor i medelåldern är överrepresenterade när det gäller sjukskrivning för utmattning. Det finns anledning att tro att många blir feldiagnostiserade med utmattning i stället för klimakteriebesvär, med felaktig behandling som följd. Detta är en stark förlust för individen, arbetsplatsen och samhället.

5. Utnyttja friskvården

Som anställd vid universitetet har du rätt till en friskvårdstimme varje vecka utan löneavdrag. Vill du träna på gym kan friskvårdsersättningen bidra till att täcka en del av kostnaderna för ett träningskort. Företagshälsovården erbjuder också gratis mediyoga online.