Den 2 september 1968 föddes tidningen Lunds universitet meddelar ur informationsbladet Meddelanden från Lunds universitet, MLU. Redaktören Ulf Henrikson berättade stolt på förstasidan att man nu också begagnade sig av ett nytt tryckförfarande – kontorsoffset. Och vad var då det? Jo, ”det innebär bl.a. att tidningen skrivs ut på maskin, klipps och klistras upp till färdiga original direkt av förvaltningens personal. Originalen överförs sedan av tryckeriet på fotografisk väg till tryckmatriser.” High-tech för sin tid. Tidigt började LUM också adresseras med dator, något som togs upp som en nyhet på en hel sida i tidningen.
Innehållsmässigt skiljde sig LUM inledningsvis inte så mycket från föregångaren MLU (bortsett från den mer lättuttalade förkortningen). Här skulle universitetets personal få praktisk information om disputationer, lediga tjänster, stipendier, forskningsanslag, nya lagar, budget och liknande.
Mer redaktionellt material
1970 blev informationschefen Christer Hjort redaktör och fortsatte som det fram till mitten av 1990-talet, för att sedan vara ansvarig utgivare under ytterligare tiotalet år. Hans inträde på LUM-scenen innebar att tidningen fick mer redaktionellt material.
Riktig tidningskänsla fick LUM dock inte förrän 1976 då journalisten Björn ”Nalle” Ljunggren anställdes. Från ett nummer till ett annat fylldes tidningen av intresseväckande reportage och slagkraftiga rubriker. Tecknaren och grafiske formgivaren Andrzej Szlagor bidrog med innovativa layoutlösningar.
Vetenskapsjournalistik
1977 trädde en ny högskolelag i kraft där vikten av den tredje uppgiften betonades, alltså att sprida kännedom om forskning och utvecklingsarbete. LUM var redan inne på den banan och blev den första högskoletidningen i Norden som satsade på vetenskapsjournalistik.
Alla gillade dock inte den journalistiska satsningen. 1978 föreslog två professorer att universitetets anslag kunde användas bättre, och LUM:s innehåll begränsas till kortfattat informativt material. I numret därpå kontrade redaktionen med förvaltningschefen och LUM:s ansvarige utgivare Stig Hammar i spetsen med åtta sidor med argument för LUM. Bland annat intervjuades många läsare som på det hela taget var mycket positiva till tidningen. Och LUM blev kvar!
Med hjälp av medel från Forskningsrådsnämnden etablerades en vetenskapsredaktion på LUM. Solveig Ståhl rekryteras från Arbetet och Göran Frankel från Helsingborgs Dagblad. Något senare under 80-talet anslöt Maria Lindh från Sydsvenskan och Britta Collberg från Arbetet.
Britta Collberg efterträdde Christer Hjort som redaktör och avlöstes av Maria Lindh 2003. Jenny Loftrup tog över stafettpinnen 2017 och lämnade över den till nuvarande redaktören Jan Olsson 2022. Undertecknad började medverka i LUM i början av 1990-talet. Bland alla fotografer som har medverkat i LUM bör särskilt Kennet Ruona och Gunnar Menander nämnas.
Fakultetskorrespondenter
Liksom universitetet har LUM-redaktionen decentraliserats med tiden. Från en helt och hållet centralt placerad redaktion har tidningen på senare år haft ”korrespondenter” ute på fakulteterna. I redaktionsrutan kan redaktionen därför se stor ut, men merparten av skribenterna har endast ägnat en liten del av sin tjänst åt LUM-skrivande och inte belastat tidningens budget.
Inledningsvis kom små, rätt tunna LUM-tidningar ut ungefär varannan vecka, men i takt med att internet vann mark glesades utgivningen ut för att slutligen landa på sex nummer per år. LUM lämnade de snabba nyheterna och den torrare informationen till webben och döptes 2005 om till Lunds universitets magasin.
Intern eller extern?
Genom åren har nya kommunikationschefer velat reda ut om LUM har varit en intern- eller externtidning – en kombo har inte ansetts möjlig. Redaktionen har förvisso alltid haft universitetets anställda som primär målgrupp, men har sett det som en bonus att tidningen har upplevts som intressant också för grupper utanför universitetet. Under en lång period skickades lika många exemplar av tidningen till media, högskolevärlden, riksdagen, externa prenumeranter med flera, som till anställda vid universitetet.
LUM skickades länge också hem till medarbetarna. Men det blev för dyrt, varpå tidningen istället levererades till arbetsplatsen, något som många såg som en försämring. Under pandemin, när nästan inga var på sina kontor och behovet att känna samhörighet med universitet ökade, skickades LUM hem igen. Redaktionen möttes av många positiva reaktioner på detta och även rapporter om hur medarbetares familjer, ja till och med tonårsbarn, läste LUM!
Papper eller webb?
I samband med att ett LUM-nummer har kommit ut har innehållet också publicerats på webben, vilket på senare år har uppmärksammats genom ett nyhetsbrev som har mejlats ut till medarbetarna. En del läsare har tyckt att det borde räcka med den digitala versionen av LUM, medan många har värnat om den tryckta utgåvan.
Av de cirka 1100 personerna som svarade på LUM:s läsarundersökning 2024 läste 42 procent främst papperstidningen, 28 procent både papperstidningen och webbversionen och 30 procent läste främst webbversionen. Papperstidningen lästes således av 70 procent av de svarande. Undersökningen visade också att de som läste papperstidningen läste betydligt fler artiklar än de som bara tog del av tidningen på webben. Så papperstidningen har haft sin plats.
Tidsspegel
Vad har då LUM skrivit om genom åren?
De drygt 750 nummer som har utkommit sedan starten blir som en tidsspegel där vissa ämnen dyker upp under en period för att sedan försvinna, medan desto fler visar sig ha ständig aktualitet (se "Gör ditt eget LUM" och nedan).
När LUM nu lämnar er läsare får ni själva leta reda på fortsättningen på följetonger med cliffhangers som: Kommer Universitetshusets renovering någonsin att bli klar (eller ens påbörjas)? Hur blir det med LU:s etablering i Science Village? Får MAX IV tillräcklig finansiering? Kommer LU att leva upp till sina klimatmål? Återuppstår Palestinagård när vädret lämpar sig mer för tältning? Hur ska vi hantera AI i undervisningen? Vart ska kemi och fysik flytta, om alls? Kommer det att regna på promotionen?
När LUM var i hetluften
År 2012 framkallade LUM en mediestorm med ett reportage om psykologiprofessorn Etzel Cardenas telepatiforskning inom ramen för parapsykologi. Att det skulle finnas vetenskapliga belägg för att tankeöverföring var möjligt upprörde bland annat nio professorer vid LU som skrev en debattartikel i Svenska Dagbladet och anklagade LUM för att okritiskt återge tvivelaktig forskning, något som gav genklang i många medier.
När en berättelse i LUM spreds över världen
LUM nr 6 2018 blev något alldeles speciellt. Inte nog med att LUM passade på att 50-årsjubilera, en av berättelserna i tidningen spreds över hela världen!
Den handlade om hur professorn Charlotta Turner organiserade en beväpnad säkerhetsstyrka för att rädda sin doktorand Firas Jumaah från IS-kontrollerat område i Irak 2014. De hade redan berättat om räddningen i en P1-dokumentär, men det var LUM-artikeln som ledde till att den engelskspråkiga tidningen The Locals Malmöredaktion skrev en egen artikel – och sedan flög berättelsen över världen. BBC, NBC, New York Times och många fler tog upp historien som också fick stort genomslag i Kina, där Charlotta Turner fick smeknamnet Professor Hardcore. Hon och Lunds universitet fick också motta många kreativa hyllningar för mod och medmänsklighet via sociala medier.
LUM konfererar på distans
Tekniken må variera lite, men idén har varit densamma genom åren – man bör kunna spara tid och pengar genom att konferera på distans. Och trots att tankarna funnits sedan 1970-talet dröjde det till 2020 och pandemin innan arbete och undervisning på distans slog igenom på bred front.
