Utredaren föreslår att forskning där myndiga forskningspersoner lämnat samtycke till behandlingen av uppgifter ska undantas från etikprövning. Forskare ska inte heller behöva etikpröva forskning på personuppgifter som har fått allmän spridning eller finns i allmänna handlingar och inte är sekretessbelagda.
Enligt nuvarande lagstiftning tas ingen hänsyn till om uppgifter förekommit i till exempel riksdagsmotioner, tv-sända politiska debatter eller offentliga domar. Forskning på sådana uppgifter kräver idag etikgodkännande. Det kravet vill utredaren ta bort.
Vidare vill utredaren att forskning som inte längre behöver ett etikgodkännande ska hanteras internt inom forskningshuvudmännens (lärosätenas) organisation.
Underlättar för forskare
Avsikten med förslagen är att underlätta för forskare inom olika områden. Främst inom humaniora, statsvetenskap och juridik.
Överträdelser av nuvarande lagstiftning kan medföra böter eller fängelse upp till två år. Straff som kritiserats för att vara oproportionerligt hårda.
Forskare har även kritiserat den nuvarande tillsynen för att vara allt för ingripande. Detta eftersom tillsynsmyndigheten, Överklagandenämnden för etikprövning, måste åtalsanmäla överträdelser av etikprövningslagen. I promemorian föreslås att myndighetens anmälningsplikt avskaffas och att tillsynen blir mer vägledande och mindre inriktad på straff.
Ny lag på förslag
Eftersom det rör sig om omfattande förändringar i lagen föreslår utredaren att den nuvarande etikprövningslagen ersätts med en ny forskningsetiklag som omfattar forskningsetiska krav på och etikprövning av forskning som avser människor.
Mats Johansson, koordinator för Lunds universitets etiska ombud, tycker att förslaget från utredaren förhållandevis väl svarar på den kritik som finns mot nuvarande system.
– Jag tycker utredningens förslag till stor del är väl avvägda. Jag utgår ifrån att det blir en remissrunda och att vi då får tillfälle att yttra oss, säger han.
Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2026.
