Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Morsekod i Ryssland – vägen från idé till populär artikel i The Conversation

Ett foto av ett gammalt papper med en morseinstruktion. Foto: Chris Curry.
I Ryssland används fortfarande morsekod, fast manualerna är sannolikt uppdaterade.Foto Chris Curry.

Varför använder Ryssland fortfarande morsekod? Är värnplikt mer jämlikt? Två frågor som Tony Ingesson, biträdande universitetslektor på Statsvetenskapliga institutionen, reflekterar över i två mycket lästa artiklar på plattformen The Conversation.

Tony Ingessons ena artikel, om värnplikt, har 26 000 läsningar och den andra, om morsekod, har över 40 000 läsningar. De båda artiklarna är två av de mer lästa från Lunds universitet i år. Artikeln om morsekod översattes också av BBC Mundo till spanska och fick ytterligare läsare på deras internationella webbplats. Artiklarna har också lett till att Tony Ingesson intervjuats i både svenska P1 Talkshow och den internationella tv-kanalen France 24.

Första kontakten togs av en av The Conversations redaktörer som via sektionen Kommunikation ville hitta en skribent om allmän värnplikt. Detta ledde till Tony Ingessons första artikel i The Conversation. Han följde snart upp med ytterligare en om Ryssland och morsekod, som baserades på Tony Ingessons egen pitch. 

Han beskriver upplevelsen som smidig och stimulerande.

– Jag fastnade direkt för formatet, det ger ett bra utrymme för mer kreativt och självständigt uttryck än vanliga akademiska publikationer. Den snäva ordgränsen gör att jag verkligen fick fokusera på kärnan. Det var väldigt tillfredsställande att snabbt jobba upp en text och sedan snabbt få återkoppling, säger Tony Ingesson.

Den största skillnaden är dock arbetstakten, som skiljer sig från akademiska sammanhang:

– The Conversation har korta deadlines och en mer intensiv kontakt inför publicering när redaktören går in och gör sina ändringar. Det gäller att kunna svara snabbt under den tid redaktören sitter med texten.

Tony Ingesson ser sin medverkan i The Conversation som en väldigt användbar övning i att skriva populärvetenskapligt.

– Det är ett format som kräver att man anpassar sig stilmässigt. För att få till stilen behöver man titta på strukturen i journalistiska texter och gå utanför den akademiska rutinen. En bra inledning som väcker intresse och knyter innehållet till aktuella händelser är viktig. Redaktören ger också konkret stöd i form av struktur innan man börjar skriva.

Skicka in din pitch via The Conversations webbplats

Frågor? Hör av dig till Ellen Albertsdóttir, projektledare för The Conversation på Lunds universitet: ellen [dot] albertsdottir [at] fsi [dot] lu [dot] se (ellen[dot]albertsdottir[at]fsi[dot]lu[dot]se)

Mest lästa i The Conversation från Lunds universitet hittills i år:

Olika format för forskare som vill skriva i The Conversation

  1. Nyheter – insikter, analyser, fördjupningar av aktuella händelser.
  2. Forskning – diskutera dina senaste resultat eller kommentera andras studier. 
  3. Tidlöst – berätta en engagerande historia, svara på en ofta ställd fråga eller utforska ett intressant och allmänt relevant ämne.
  4. Överraskande – berätta något som är oväntat, kontraintuitivt eller egendomligt.
  5. Personliga berättelser – dela erfarenheter och insikter från ditt arbete som forskare.